In i det sista försökte en skrikande Ratko Mladic förhala sin dom – men nu har rättvisan hunnit ikapp "Bosniens slaktare". Skyldig till folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten får den bosnienserbiske befälhavaren tillbringa resten av sitt liv bakom galler.
Det tog ett bra tag för Alphons Orie att gå igenom de digra anklagelserna mot Mladic och beskriva alla fasansfulla brott han bidrog till under Bosnienkriget. Men när domaren till slut kom fram till skuldfrågan, avbröts han oväntat.
Mladic – som dittills suttit still i salen men vid några tillfällen leende skakat på huvudet – behövde besöka toaletten. Efter pausen hävdade försvaret plötsligt att 74-åringen uppmätt ett illavarslande högt blodtryck och krävde att uppläsningen skulle avbrytas eller förkortas.
När Orie stod på sig tappade Mladic till slut fattningen, ställde sig upp och skrek i salen. Det hjälpte inte: ex-militären förvisades till ett mindre rum där han fick ta emot sin dom via en tv-skärm.
Han fälls på tio av de elva åtalspunkterna och döms till livstids fängelse.
En av punkterna gäller massakern i Srebrenica då omkring 8 000 bosniakiska pojkar och män kallblodigt mördades. Genom sitt agerande som överbefälhavare bidrog Mladic "signifikant" till folkmordet – med det medvetna målet att rensa staden på bosniaker, ofta även kallade bosnienmuslimer – och gjorde sig även skyldig till förföljelse, mord, utrotning och tvångsförflyttningar slår domstolen fast.
Han döms även för mord, terror och olagliga attacker mot civila mellan 1992 och 1995 under belägringen av Sarajevo. Över 11 000 människor föll offer för den urskillningslösa beskjutningen från Mladic styrkor.
Han var även anklagad för folkmord på flera andra platser i Bosnien. Men de bosniaker och bosnienkroater som dödades och fördrevs från de orterna var inte tillräckligt många för att den rubriken skulle kunna användas, enligt domen. Dåden var dock tillräckligt allvarliga för att döma 74-åringen för förföljelse, utrotning, mord, deportation och tvångsförflyttningar.
Slutligen döms Mladic för gisslantagningar av FN-personal under sommaren 1995, vars syfte var att stoppa Nato-bombningarna mot bosnienserberna.
Rättegången inleddes redan 2012 och i den omfattande bevisningen som lagts fram ingår bland annat de 169 vittnen som kallats av åklagarsidan. Men Mladic, som hela tiden nekat till brott, har inte gett upp.
– Vi kommer att lämna in en överklagan och den kommer att bli framgångsrik, sade advokaten Dragan Ivetic strax efter att domen fallit, enligt nyhetsbyrån Reuters.
FN:s människorättschef Zeid Ra'ad al-Hussein – som beskriver Mladic som "ondskan personifierad" – är dock nöjd över domen.
– Dagens dom är en varning till gärningsmän bakom sådana brott att de inte kommer att kunna undfly rättvisan, hur mäktiga de än må vara, säger han, enligt Reuters.
Rättegången är en av de viktigaste som ägt rum vid FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslaviens (ICTY), upprättad 1993. Andra tungviktare som ställts inför rätta är den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic och den före detta serbiske presidenten Slobodan Milosevic.
Dagens dom är också ICTY:s sista. Vid årsskiftet stänger domstolen. Totalt har 161 personer åtalats för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i det forna Jugoslavien mellan 1991 och 2001.
FaktaGreps efter 16 år på flykt
Ratko Mladic var kanske den mest kände militären under den förre jugoslaviske presidenten Slobodan Milosevics styre. Han filmades då han dirigerade förberedelserna för massakern på 8000 muslimer i Srebrenica 1995.
Mladic skickades av Milosevic till Kroatien 1991 för att slå ned självständighetsrörelsen där. Han ledde den jugoslaviska arméns bombningar av den kroatiska staden Dubrovnik och placerades sedan i Sarajevo. Mladic förde befälet vid belägringen när armén besköt civilbefolkningen i den bosniska huvudstaden.
Mladic inkallades sedan av den bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic 1992 för att leda kampen för ett serbiskt Bosnien.
Tillsammans med Karadzic har Mladic kommit att symbolisera den serbiska kampanjen för etnisk rensning av kroater och bosniaker. Mladic beskrivs som en hänsynslös armébefälhavare som motiverades av serbisk nationalism.
Efter 16 år på flykt greps Mladic i maj 2011 i den serbiska byn Lazarevo, åtta mil norr om Belgrad, där han levde på sin kusins gård under taget namn.
Källa: BBC
FaktaDöms på tio punkter
Ratko Mladic stod anklagad på totalt elva åtalspunkter. Ratko Mladic befinns skyldig på alla åtalspunkter förutom den första, där anklagelserna gällde folkmord på en rad andra platser än Srebrenica. De övriga åtalspunkterna, där han alltså döms, är följande:
2: Folkmord i Srebrenica.
3: Förföljelse, bedömt som brott mot mänskligheten.
4: Utrotning, brott mot mänskligheten.
5: Mord, brott mot mänskligheten.
6: Mord, brott mot krigets lagar eller seder.
7: Deportation, brott mot mänskligheten
8: Omänsklig behandling genom tvångsförflyttning, brott mot mänskligheten
9: Terror, brott mot krigets lagar eller seder.
10: Olaglig attack mot civila, brott mot krigets lagar eller seder.
11: Tagande av gisslan, brott mot krigets lagar eller seder
FaktaKriget i Bosnien
Det forna Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina men splittrades under flera krig på 1990-talet.
I Bosnien pågick kriget från 1992 till 1995 mellan främst tre parter: den bosniakiskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i väst och syd samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst. Trots att FN-styrkor fanns på plats redan från 1992 dröjde det fram till hösten 1995 innan striderna tog slut, främst framtvingat av omfattande Nato-attacker mot den bosnienserbiska armén.
I och med Dayton-avtalet i november 1995 skapades det politiska system som fortfarande råder i Bosnien, med en komplicerad maktdelning mellan bosniaker, kroater och serber.
