Med oförminskad takt fortgår ”lådifieringen” av stadens byggnader i centrum. Helsingborg har i förhållande till sin storlek många arkitektoniskt intressanta byggnader, såväl från tidigare sekler som från senare år. Men nu verkar rationell byggiver ta över flera av de projekt som pågår eller planeras i staden och den arkitektoniska utformningen präglas av containertänk och formas av arkitekter som inte verkar ha i lämnat lego-stadiet.

Fyrkantiga lådor på höjden och bredden kännetecknar den bebyggelse som planeras i Oceanhamnen, likaså har vi fått en kanariegul låda i blickfånget längs Järnvägsgatan från Rådhuset mot Tingsrätten. Utbyggnaden av Tingsrätten blir en ny låda, och ombyggnaden av Knutpunkten ska göras så att den bildar en ny glaslåda. Hur kan stadens ansvariga låta detta fortgå? Varför låter vi innerstaden förfulas med lådor som mest påminner om tråkig förortsbebyggelse.

Efter protester fick lådorna som planerades för Saltkristallen stryka på foten, och tursamt nog har den nya kongressbyggnaden en mycket intressantare arkitektur, men bostadshusen och hotellet vid gamla ångfärjan håller envist fast vid lådidealet. Med kreativitet och nytänkande hade det gått att göra även dessa byggnader intressanta och bygga vidare på experimentlustan som präglar Dunkers Kulturhus.

Nu har planerna på byggnation på Karantäntomten presenteras, och en helt malplacerad volymbyggnad för hotelländamål har bearbetats av tre arkitektfirmor som också låter lådorna genomsyra förslagen. Stadens styrande kan fortfarande dra i nödbromsen och tänka om. Ett hotell kan med fördel byggas i Oceanhamnen, och Gröningen kan få en passande verksamhet som knyter an till de aktiviteter som Helsingborgarna utövar på denna unika rekreationsplats. Ett efterlängtat äventyrsbad skulle ge mycket mervärde och kunde utformas med en spännande arkitektur.

Stöd Arkitektupproret på Facebook om du vill se färre lådor i modern stadsbebyggelse.