Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Gästskribenten

Ingrid Runsten: ”Gör bilen onödig.”

Bilar tar för mycket plats i våra städer.Bild: Johansen, Erik
Bort med bilarna från städernas torg. Så skrev jag för några veckor sedan (14/11) och fick höra att jag var känslostyrd och saknade rationella argument.
Städer byggs för människor, känslor har sin självklara plats i stadsutveckling. Känslor påverkar konsumtionsmönster, ekonomi och politiska visioner. Men det saknas inte faktaunderbyggnad för att infrastrukturen i städerna måste förändras. Det gäller globalt och lokalt, i megastäder, men också på skånska platser med växtvärk.
De som var på Campus Helsingborgs öppna föreläsningar för några veckor sedan kunde höra Torleif Bramryd och Michael Johansson, forskare i miljöstrategi, tala om effekter av den snabba förtätning som pågår.
Det som idag ses som enbart en glest använd gräsplätt är kanske en framtida uppskattad park? Men även som ”bara” gräsyta gör den nytta när den samlar upp regnvatten. Och träden längs paradgatorna är inte bara gröna sommartid och lämpliga för julljus i december, de renar också luft och dämpar buller.
Ekosystemtjänster är naturens bidrag – gratis – men måste värderas när städer planeras.
Priset för att ha stora ytor som uppställningsplatser för bilar måste vägas mot andra tänkbara användningsområden. Helsingborg beräknas exempelvis växa med 40 000 invånare till 2035. Ska varje nytt hushåll ha en parkeringsyta för sin bil försvinner de där nyttiga gräsytorna snabbt. För att inte tala om byggmark, parkmark, fotbollsplaner …
Att dela via bilpooler är ett sätt, men måste kombineras med bättre kollektivtrafik och säkrare miljöer för dem som cyklar och går. Gör bilen onödig i stan – då vågar fler kapa det känslomässiga bandet till bilen.
Över till de stora sammanhangen:
Det var som om världen andades ut när Parisavtalet undertecknades. Men ännu är det bara en viljeyttring kring att den globala uppvärmningen ska hållas under två grader. Och med målet att utsläppen av växthusgaser ska vara noll under andra halvan av det här århundradet. Då måste ambitionerna skruvas upp betydligt.
Hittills har det gått sådär. Enligt en rapport som släpptes i samband med klimatmötet i Bonn nyligen väntas de globala utsläppen av koldioxid i år öka med 2 procent, efter att ha legat stilla sedan 2014.
Ska det bli något krävs regler för hur länderna konkret ska gå till väga och hur utsläppsminskningar ska redovisas. Dit nådde man inte i Bonn, bara till att en inventering ska göras. Men dit måste man nå i polska Katowice 2018 för att Parisavtalet ska kunna börja gälla från 2020.
Men överenskommelser mellan länder räcker inte. Länder kan lämna internationella avtal, som Trumps USA. Då blir andra överenskommelser desto viktigare. Mellan företag, regioner och städer.
Mer än halva jordens befolkning lever i städer. Städerna står för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. På många håll står trafiken helt still och smog stänger periodvis arbetsplatser och skolor. Det kostar – i hälsa och i pengar. Och det gör samverkan och kunskapsutbyte för hållbara städer allt viktigare.
Människor söker sig till städer av en rad skäl. För att kunna hitta arbete och försörjning. För det utbud som finns där. År 2050 beräknas 70 procent bo i städer. De måste byggas smartare.
Gå till toppen