Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Landskrona

Min mening: Ja tack till språkundervisning

Feministiskt initiativ i Landskrona har ett effektivt förslag som underlättar språkinlärning och hjälper oss Landskronabor att förstå varandra, skriver insändarskribenterna..

Istället för att ställa samma orimliga krav som Vellinge kommun, så kan Landskrona välja att vara en föregångare och erbjuda omedelbar svenskundervisning oavsett folkbokföring eller uppehållstillstånd. När väntan på svenskundervisning är 2-3 år, är det inte konstigt att det tar tid att lära sig språket.
Viljan att lära sig svenska är oerhört stort bland nya svenskar. Problemet är att de får vänta länge på ordentlig undervisning. Idag får nysvenskar undervisning i svenska av ett fåtal frivilliga krafter på Språkvän och Språkcaféet. Tyvärr är det alldeles för få svensktalande i relation till alla de som vill lära sig svenska.
Om Landskrona stad erbjuder alla som bor här, och som saknar grundläggande kunskaper i svenska, möjlighet att delta i svenskundervisning, skulle våra nya stadsbor lära sig svenska betydligt snabbare. Att snabbt få språket i mindre grupper och med utbildade språkpedagoger skulle skapa en snabbare inkludering. Landskrona stad kan även välja att erbjuda arbetsförlagd språkpraktik till alla, för att möjliggöra språkutveckling och nätverkande.
För alla Landskronabor - nya som gamla - har att vinna på en snabb och smidig inkludering av de människor som flyttar till vår stad. Vi vet alla att ett alltför tillkrånglat och långsamt integreringsarbete från stat och kommun leder till utanförskap.
Med utanförskap följer ohälsa och sociala motsättningar.
Den viktigaste vägen till inkludering in i det svenska samhället går genom språket. Språket är nyckeln till:
- nätverk
- vidare studier
- arbetsliv
Så – ja, tack Landskrona stad – ge alla möjlighet till svenskundervisning och språkpraktik. Och nej tack till språkkrav som alla vill uppfylla men som Landskrona stad inte tar ansvar för att nå.
För det är väl det som är målet med beslutet: att skapa förståelse, inkludering och ett välkomnande.
Johanna Ivarsson, Lotta Thosteman, Ameli Frostell (Feministiskt initiativ)
Gå till toppen