Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Med andra ord

Läsarbrev: "Hur rätt jag än har är risken stor att jag råkar illa ut."

Torsten Andersson, Helsingborg:
Huvudledaren 19/12 tar upp att polisen avrått kvinnor att gå ensamma i natten på vissa ställen. Detta är ett råd som säkerligen grundats på sorgliga erfarenheter. Polisen kan inte vakta överallt alltid och kvinnor blir överfallna. Rådet verkar befogat, men reaktionen blir alltid densamma, nämligen att polisen beskylls för att ge kvinnan skulden för det som skett. Så även i det aktuella fallet i Malmö. En biträdande områdeschef tvingas krypa till korset och bortförklara rådet med att det var olyckligt och otydligt.
Här föreligger ett feltänk. Att ge rådet att undvika vissa platser i vissa situationer betyder inte alls att man ger den drabbade skulden. Skulden är förövarens.
Visst har jag rätt att ensam flanera runt södra Olympia iklädd ljusblå halsduk även om det är derby mot MFF på gång. Visst har jag rätt att gå ensam genom Seved i Malmö sent på kvällen iklädd kippa.
Men hur rätt jag än har är risken stor att jag kommer att råka illa ut. Det finns onda människor. Därför ska man vara tacksam för ett gott råd. Den som ger rådet talar av erfarenhet och lägger ingen skuld på mig. Ingen skugga ska falla över de polismän som utfärdar dessa varningar.
Ledaren citerar Leif GW Persson som menar att medborgare har rätt till skydd. Visst, men vi kan inte räkna med skydd i alla situationer. Vi har ett eget ansvar för vilka risker vi utsätter oss för. Försäkringsbolagen har krav för att försäkringen ska gälla, till exempel godkända lås och visad aktsamhet. Inget försäkringsbolag menar att jag är skyldig till ett inbrott, men kräver att jag bidrar till att minska risken för att det ska hända. Om man lyder polisens råd visar man prov på självbevarelsedrift. Detta borde ledaren också ha framhållit.
Heidi Avellan:
Nej, ledaren säger inte att polisens råd innebär att kvinnor skuldbeläggs för det som skett, utan att alla har rätt till skydd. Också kvinnor, också när det är mörkt. Polisen ska erbjuda trygghet, inte säga att folk ska stanna hemma. Polisen backade mycket riktigt från det olyckliga uttalandet.
REPLIK:
I ledaren (17/12) "En skolkris som fortplantar sig" målar Mats Skogkär upp en osakligt grundad bild av en förestående kris inom högre utbildning när ”fler och fler – inte färre och färre – ska genomgå högre utbildning”.
Malmö högskola tjänar i artikeln som symbol för en krisartad expansion av antal utbildningsplatser inom högre utbildning. Skogkär blandar ihop olika typer av nyckeltal när det gäller expansionen av utbildningen vid Malmö högskola som vid starten 1998 hade cirka 4 000 helårsstudenter. Majoriteten studerade vid tandläkarhögskolan, lärarhögskolan och ingenjörsutbildningarna vid Lunds universitet. År 2016 hade antalet ökat till cirka 12 000 helårsstudenter och inte 24 000 studenter som Skogkär oriktigt påstår.
Senare års kvalitetsutvärderingar har visat att det inte är någon skillnad i utbildningskvalitet mellan universitet och högskolor. Läs gärna rektorernas replik (21/11-2017) på ledaren i Expressen ”Varför fördummar S Sveriges universitet?” (18/11).
Malmö högskola får universitetsstatus den 1 januari 2018. De nya lärosätena, inklusive Malmö universitet, har andra forskningsförutsättningar än de breda och de fackinriktade universiteten, vilket på ett sakligt sätt presenteras i en rapport av Vetenskapsrådet, De nya lärosätena i forskningssystemet – forskningsförutsättningar och förhållande till vetenskapsrådet (2017). Rapporten visar bland annat att lärosätena ofta har en nära forskningssamverkan med näringslivet, vilket är något som efterlyses av Svenskt Näringslivs Tobias Krantz och Mikaela Almerud (SvD 15/12) vilkas resonemang ligger till grund för ledaren.
Kerstin Tham
rektor vid Malmö högskola
Gå till toppen