Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Helsingborg

Yvonne Johansson: Dags för nyårslöftet – ska det hålla den här gången?

Det där med nyårslöften är lurigt. Men varje år tänker jag ut ett nytt. Att återanvända löften är för fegisar – som vissa av mina kollegor. Nu gäller det att komma på vad som ska lovas för 2018.

Läs mer: Det här hoppas vi på inför 2018
En snabbenkät på redaktionen visar att det är ganska få som avger nyårslöften. En del kör med fuskvarianter som att lova att inte resa till månen eller gör löftet om att träna mer eller äta mindre godis så diffust att det är omöjligt att utvärdera efteråt. ”Det viktigaste är ju att kunna hålla sitt löfte”, tycker kollegan med diffusa löften.
Ett av de bästa nyårslöftena gjorde kollegan X, som i hemlighet lovade sig själv att inte springa runt i köket och stänga lådor och plocka undan medan hustrun höll på att stöka där. ”Jag insåg ju själv att det var rätt störigt”. Han avslöjade sitt nyårslöfte för hustrun först igår – och se det hade fungerat!
Tankarna kring fenomenet nyårslöften är väldigt varierande. Från ”nej för sjutton” och ”aldrig livet!” eller ”det gjorde när jag var rökare, men nu behövs det inte mer” till ”ja, jag har mycket seriösa nyårslöfte varje år – men för 2018 blir det att vara snällare mot mig själv”. Att göra ett bokslut av året som gått och tänka ut stora och små saker man vill göra eller förändra är en personlig variant.
Roligast har vi åt kollegan som varje år lovar sig själv att ha bättre framförhållning nästa år. Hon kanske borde lova det redan vid midsommar?
Jag tillhör dem som tar allvarligt på nyårslöftena. Det är ju fantastiskt att få en nystart varje år. Men det är inte bantning eller träningsmål som utlovas, utan lite mer existentiella löften. 2017 års löfte gick ganska bra. Det var ”Sluta skärpa mig” – en inte helt trivial utmaning för en notorisk storasyster. Bästa nyårslöftet var kanske året då jag lovade mig själv att göra något jag aldrig gjort förut, en gång varje månad. Det året körde jag Segway, lagade risotto och tog mig upp på Kebnekaise för första gången någonsin. Och bytte till vinterdäck, tror jag. Men att gå på en opera hanns aldrig med. Sämsta löftet uttalades 2016. Att ta en liten paus och tänka till innan jag sa något var en orimlig utmaning. Löftet höll inte ens tills nyårsfesten var slut.
Så vad ska jag lova 2018? Jag vet faktiskt inte ännu och det börjar bli bråttom. Det där med framförhållning var kanske inte så dumt.
Läs alla artiklar om: Nyår
Gå till toppen