I över 20 år har Tobias Nilsson arbetat på Charkprodukter i Billesholm. Men när vår går över i sommar tar hans stora fritidsintresse överhanden. Det blir raka vägen från jobbet på "Korven" i Billesholm med bussen till repetitioner i Klippan.
– Sedan är man hemma vid 23. Men när man får träffa alla dessa härliga människor och skutta rundor, då får man ändå energi.
Musikalprojektet Bruksspelet är inne på sitt sjätte år och räknas som ett återkommande evenemang. Kritikerna hyllar både myllret av amatörer och den professionella inramningen med regissör Annika Kofoeds manus och P-O Nilssons musik, samt etablerade musikalartister i huvudrollerna.
Tobias Nilsson tillhör den kärna av amatörer som varit med varje år. Han spelade trummor i ett rockband i Billesholm på fritiden, men råkade bryta tummen. Då blev det sång istället. Efter en välgörenhetskonsert i Klippan där han medverkade kom Bruksspelets producent Heléne Lindquist fram.
– De hade svårt att få tag på vuxna killar som ville vara med. Det har varit genomgående. Men jag blev kvar, säger han.
Att stå på scen var något helt nytt för Tobias Nilsson. En dramakurs som hölls som en studiecirkel efter det första året gav lite mer flyt i spelet. Men redan i den allra första föreställningen om Pappersbruket på 1800-talet fick han äran att inleda alltihop som Lump-Kalle, en figur som gick omkring med en kärra och samlade in kasserade textilier till den tidens papperstillverkning.
Inte den svåraste av rolltolkningar, minns han.
– Jag kom in och skrek "lump, lump!"
Rollerna har varit fler än replikerna. Mest (hela åtta repliker) hade han i rollen som den sluge och beräknande revisorn Nils Grönros i föreställningen Agnes, som var ute efter brukspatrons vackra dotter – och hennes pengar.
– Den rollen fick jag jobba mer för, men det var roligt. Det är sånt som taggar en, säger han och fortsätter.
– Annika (Kofoed) har hjälpt mig jättemycket och skådespelarna fungerar som mentorer för oss, Stefan Clarin är så full av kärlek – han peppar en alltid!
Belöningen är publiken som sitter kvar fast det regnar, eller trots starkt solsken och värme. Bara en gång när det kom vatten i ljudsystemet fick föreställningen avbrytas, ett problem som försvann med årets nya tak över scenen.
– Vi måste förlita oss på vädret, vi kan inte göra så mycket åt det. Men publiken verkar inte bry sig när vi väl är i gång.
På området komik finns en scen i föreställningen Regnbågen, som handlar om 50-talets Klippan, där Tobias Nilssons hantverkarkaraktär, plåtslagaren Robert, var med i en brottargrupp med lite överviktiga och mycket otränade män som den snobbige tränaren, major Erik Svart, skulle försöka få i form med sträng diet och hårt träning. I sången "en liten smula broccoli" blir det snart tydligt att det inte blivit så mycket med vare sig det ena eller det andra.
Koreografin var inte helt lätt att få till. Sången skulle sjungas under en brottarträning med diverse gymnastiska övningar.
– Det blev ändrat många gånger, vi skulle rulla brottardockan över oss men då hördes inte sången. Så det blev lite halvdana situps och benlyft istället.
För publiken är Bruksspelet 15 föreställningar i juli månad. För ensemblen, särskilt de som både är med i ensemblen och någon av arbetsgrupperna, pågår arbetet nästan året runt. Och där emellan umgås man ändå.
Just nu spelar Tobias Nilsson i bandet The Epic Snailtrail Project, där flera från Bruksgänget är med. De har en fiskegrupp också och hittar på lite allt möjligt.
– Vi har blivit som en enda stor familj.
Tidigare år har Tobias Nilsson tagit semester under den mest intensiva repetitionsperioden efter midsommar, numera blir det semester efteråt istället. Det finns ju en hel del att göra då också.
– Vi startar i februari. Och när allt är undanstuvat så börjar planeringen för nästa! säger han och tillägger:
– Jag har en väldigt tålmodig sambo. Hon tycker att det är kul att jag har saker att göra.
Fakta
Bruksspelet i Klippan
2013 och 2014: ”Sunnerdahl på liv och död”
Brukspatronen på Pappersbruket i Klippan, patron Sunnerdahl, köper in Sveriges första pappersmaskin 1832 och arbetarna på Bruket lever ett hårt och oroligt liv.
2015: ”Agnes”
Patron Christen Asp Bock styr bruket med stor framgång på 1870-talet och Klippans järnvägsstation ska snart invigas med pompa och ståt. Brukets arbetare får känna av ett allt högre tempo.
2016: ”Regnbågen”
1957 blomstrar föreningslivet i Klippan. Arbetarna på bruksorten organiserade sig fackligt och ägnar fritiden åt brottning, dans och nöjen på Folkets Hus, med dansrotundan Regnbågen, Åby bar och Folkan.
2017: ”Högt flygande planer”
Utspelar sig i början av 1920-talet då den populäre Carl Johan Malmros var direktör på Bruket. Kvinnor bland bruksarbetarna kämpar för rösträtt och den första svenska aviatrisen, Elsa Andersson, fick sitt flygcertifikat i Ljungbyhed.