Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Fram med välfärdsfrågan. Det brådskar att ge svar.

Magdalena Andersson visar välfärdsutmaningar mellan tummen och pekfingret.Bild: Henrik Montgomery/TT
Valår som det är visar finansminister Magdalena Andersson (S) upp landets ekonomi från dess bästa sida. Goda tider ökar intäkterna till staten och banar väg för vidlyftig reformpolitik. Mindre fokus är det på att de offentliga utgifterna väntas öka kraftigt redan under nästa mandatperiod.
Utsikterna beskrivs så svepande i statsbudgeten att Riksrevisionen kritiserar redovisningen. En uppdelning av kommunal och statlig sektor skulle "främja en diskussion om såväl behovet av finanspolitiska prioriteringar som skattepolitikens framtida inriktning", heter det i en granskningsrapport. Och sådana samtal skulle, minst sagt, behövas. Det är stora prövningar det offentliga står inför.
I takt med att allt fler svenskar blir allt äldre ökar utgifterna för de välfärdstjänster som kommuner, regioner och landsting ansvarar för. Med oförändrad personaltäthet inom välfärden krävs en årlig höjning av statsbidragen motsvarande över 20 miljarder kronor under 2020-talet. Till slutet av decenniet krävs alltså en ökning på drygt 200 miljarder kronor. Allt enligt beräkningar "som Riksrevisionen tagit del av men som inte uttryckligt redovisas i de ekonomiska propositionerna", heter det i rapporten.
Helena Knutsson, projektledare för granskningen, utvecklade resonemanget i tisdagens P1-morgon. Regeringen visar inte vem som ska stå för de ökade kostnaderna, menade hon, vilket går ut över diskussionen om hur finansieringen ska se ut.
Med tanke på hur nära förändringen ligger i tid borde den frågan vara central inför valet. Den debatt som hittills förts har mest handlat om nedskärningar och skattehöjningar.
Möjligen behöver skatten höjas en del på regional nivå för att finansiera ökade kostnader i vården. Men det politiska huvudspåret måste vara satsningar på tillväxt och effektiviseringar.
En snabbare växande ekonomi ökar intäkterna till statskassan utan att skatterna behöver höjas. Det ger skäl att se över möjligheterna till alltifrån strukturreformer till bättre näringsklimat. Politiken måste i högre grad stimulera till entreprenörskap och innovationer. För att inte tala om behovet av att få fler i arbete. Krafttag krävs för att få integrationen på arbetsmarknaden att fungera bättre – frågan om fler enkla jobb kan inte vänta längre. Därtill måste svenskarna förmås att förlänga sina karriärer i båda ändarna av åldersskalan, med tidigare inträde på och senare utträde från arbetsmarknaden.
"Det behövs en reformpolitik som fokuserar på jobb, krav på egen försörjning och fler vägar in på arbetsmarknaden", konstaterade M-ledaren Ulf Kristersson på tisdagens DN Debatt.
Han påminde också om det vanskliga med att höja inkomstskatten. Med ett allmänt intresse av att få folk att jobba och utbilda sig mer bör politiker inte göra detsamma mindre lönsamt. Principerna från alliansens arbetslinje kan ge en god grund att bygga vidare på.
Ytterligare draghjälp i kampen för framtidens välfärd kommer från nya tekniska lösningar. När till exempel datorer i högre grad kan granska prover och röntgenplåtar frigörs vårdpersonal som kan ägna sig åt annat. Efterhand som ny teknik visar sig kunna spara resurser måste den snabbt införas inom vård och omsorg som ett led i en allmän översyn av organisationen. Visst kostar sådana förändringar pengar, men i längden blir mindre effektiva lösningar ändå dyrare. När den arbetande delen av befolkningen krymper blir det dessutom praktiskt nödvändigt med nya arbetssätt.
Principen om en generös allmän välfärd i Sverige har brett stöd bland såväl partier som väljare. Just därför är debatten så viktig om hur den ska utvecklas och försvaras.
Halvkvädna visor om framtiden duger inte i vare sig budget- eller valsammanhang. De svåra frågorna måste ut i det politiska strålkastarljuset. Många svar måste trots allt komma från nästa regering.
Gå till toppen