Kultur

Lotta Wendel: Visst är Oprah Winfrey fantastisk – men president?

Bild: Jordan Strauss
Oprah Winfrey är verkligen en fantastisk människa. Idag, efter hennes briljanta tal på Golden Globe-galan, är det knappast en kontroversiell åsikt, men den som under alla år följde hennes talkshow gjorde bäst i att inte riktigt låtsas om sin beundran. Talkshows inför en frustande publik, inte var det riktigt fin kultur inte. Nu kan jag äntligen komma ut ur garderoben.
Till skillnad från Trump är Oprah Winfrey self made på riktigt. Hennes liv är på många sätt ofattbart, från dotter till en fattig ensamstående tonårsmamma i Mississippi, sexuellt utnyttjad som barn och gravid som 14-åring till positionen som en av världens allra rikaste och mäktigaste. Hon har effektivt använt sitt inflytande och sina egna erfarenheter till att uppmärksamma och motarbeta misogyni och rasism överallt. Inte minst hennes program om de alltför unga gravida flickorna i Etiopien gjorde starkt intryck på mig. Någon kvalificerad förlossningsvård fanns inte. När deras underliv sprack kunde de inte hålla tätt och någon medicinsk vård fanns inte. Lukten och skammen fördrev dem till isolering och ännu värre fattigdom. Oprah lyfte fram den åldrande läkaren Cathrine Hamlin, som på egen hand drev en liten kirurgisk mottagning för flickorna i Addis Abeba. Betydelsen av det ekonomiska stöd som Hamlin fick efter Oprahs program går nog inte att överskatta.
Oprah Winfrey har gjort reell skillnad i många människors liv och framstår som en klok och varm person. Det krävs också en kommunikatör i världsklass för att med bibehållen trovärdighet ena dagen göra talkshow av armod i Etiopien och nästa dag utlysa "The Bra Intervention" och med liv och lust diskutera hur man hittar den bästa BH:n. Kanske är det just denna allsidighet som gett henne folkets kärlek; i livet måste det finnas plats för både de stora och de små frågorna.
Men när hennes namn lyfts fram som demokraternas nästa presidentkandidat finns det anledning att lugna sig en smula. Oprah Winfrey är väl svag för new age. Hennes främsta ledstjärna är "The secret”. Enligt detta pseudovetenskapliga babbel kan man skapa sig precis det liv man vill ha, vare sig det gäller att bli ekonomiskt oberoende eller hitta kärleken. Man talar om "Laws of attraction" som innebär att om man bara artikulerar sina drömmar på en snygg moodboard så är allt möjligt. Det ska ske med hjälp av en slags kosmisk kraft.
Jag har länge också förundrats över att hon så gärna omger sig med scientologer. Ibland är Sidney Poitier mannen framför alla män, men som allra lyckligast är hon tillsammans med John Travolta. När Oprahs 50-årsdag firades på TV var bästa väninnan Gayle Kings överraskning att just Travolta skulle leda det hela. Ingen kunde undgå Oprahs förtjusning. Tom Cruise var också en återkommande gäst i Oprahs program och i talkshow-seriens final 2011 var det han som stod vid hennes sida när Beyoncé framförde "Run the world (girls)".
Det kan vara formatet som tv-personlighet som styr, för att inte tala om den allmänna amerikanska diskursen, men Oprah Winfrey framstår som helt främmande för strukturella förklaringsmodeller. I en talkshow kan det vara nog så inspirerande med en programledare som talar om för oss att vi kan, att vi är starkare än vi tror och att vi har ett egenvärde som ingen har rätt att ta ifrån oss. Men är det rimligt med en president som framhåller att det största ansvaret för förändring alltid ligger på varje enskild individ?
Den nuvarande presidenten må vara både erbarmlig och osannolik, men att det talas om Oprah som presidentkandidat beror säkert på att Trump har vidgat perspektivet om vad som är möjligt. Oprah Winfreys intelligens och humanitet är imponerande och hon förefaller vara genuint snäll. En beundransvärd person helt enkelt. Men som president? Nja, vi kan väl besinna oss en smula där, hörni.
Gå till toppen