Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Bidragsregler för friskolor skärps

Kommunerna bygger flera hundra förskolor och skolor de närmaste åren. Regeringen går nu kommunerna till mötes och ändrar i reglerna så att ersättningen till friskolorna inte behöver skjuta i höjden.

Kommunerna bygger hundratals nya skolor och förskolor de närmaste åren. Arkivbild.Bild: Tomas Oneborg
Huvudregeln är att de kommunala och de fristående skolorna i samma kommun ska ha likadana ekonomiska förutsättningar. Kommunerna måste alltså ersätta friskolorna enligt vad de egna skolorna får.
Men i ett läge där många kommuner står inför stora investeringar i skollokaler har regeringen beslutat att ändra i förordningarna.
– Om kommunerna har stora kostnader för nybyggnationer eller renovering av gamla skollokaler vore det orimligt om de skulle vara skyldiga att höja skolpengen till friskolor med motsvarande belopp, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).
I sådana fall, där kommunens kostnader skjutit i höjden men friskolorna inte bygger nytt, kan kommunerna i stället ersätta de fristående huvudmännen för deras faktiska lokalkostnader.
– Om det är så att enskild huvudman också har höga kostnader ska de ersättas, säger Anna Ekström.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar kommunerna med att bygga drygt 300 nya grundskolor och drygt 600 nya förskolor de närmaste åren.
– I våra kontakter med kommuner har vi fått klart för oss att detta är en fråga många har ett stort intresse av, och speciellt de som har en stor inflyttning. Vi har lyssnat på dem och tagit intryck, säger Anna Ekström och nämner Linköping, Uppsala, Malmö och Stockholm.
TT: Är friskolorna överkompenserade i dag?
– Någon sådan analys har vi inte gjort. Det vi vill säkerställa är att de medel som kommer att användas till att bygga nya skollokaler verkligen går till nya skolor och undervisning, och inte leder till att friskolorna blir överkompenserade. Jag utgår från att alla skolhuvudmän tycker att det är rimligt och skäligt att ersättning utgår från det som är faktiska kostnader, säger Anna Ekström.
Men Friskolornas Riksförbund anser att regeringen borde ha gjort tydligare att friskolorna inte får underkompenseras.
– Ändringen är ensidigt till kommunernas fördel. Redan i dag kan kommuner med låga lokalkostnader för sina skolor kompensera friskolor som har en högre lokalkostnad, men det händer aldrig, säger förbundets kommunikatör Magnus Johansson,
Fakta

Lokalkostnader

Skolförordningarna säger att ersättning för lokalkostnader ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader per elev i motsvarande verksamhet. Undantag kan göras vid särskilda skäl.

Regeringen ändrar nu i förordningarna så att det framgår att kommunala investeringar inte per automatik ska avspeglas i ersättningen till friskolor:

"Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet."

Ändringen i skol- respektive gymnasieförordningen träder i kraft den 1 mars.

Källa: Utbildningsdepartementet

Gå till toppen