Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Sommarens heta och destruktiva kärlek

En berättelse om den första förälskelsen, men också en påminnelse om hur snabbt det kan gå att ändra attityder om sexualitet. Jonas Bruns nya roman är hårdkokt och vacker, skriver Tor Billgren.

Jonas Brun tilldelades 2013 Sveriges radios romanpris för sin förra roman "Skuggland".Bild: Sara Mac Key

Jonas Brun

BOKEN. Ingen jämfört med dig. Albert Bonniers Förlag

Stewe är 16 år och tillbringar sommarlovet med familjen i sommarstugan, som ligger ensligt vid en älv. Värmen dallrar, föräldrarna föräldratjatar och tidningarna publicerar pikanta detaljer om två mördarflickor som slagit ihjäl en vän.
Han ägnar mycket tid i roddbåten, officiellt för att läsa ”Sagan om ringen”, men en dag träffar han John vid den övergivna grannstugans brygga på andra sidan älven. Han är 24 år och förstår direkt att Stewe är bög: ”Så fort du öppnade munnen…”
De inleder en relation (hemlig, naturligtvis) och föräldrarna blir allt oroligare över Stewes brådska att lämna hemmet om morgnarna och de långa dagarna utom synhåll.
Berättelsen om den ungdomliga förälskelsen varvas med en dialog dem emellan långt senare. Det har gått 20 år och John har sökt upp Stewe som då är stadgad i en bekväm men tomgångsmässig relation.
Det är inget hjärtligt återseende. Av de båda medelålders männens korthuggna samtal förstår man tidigt att det inträffade något allvarligt den där magiska sommaren när de älskade dagarna i ända, samtidigt som Sinéad O’Connor sjöng ”Nothing compares 2U” på P3.
Jonas Brun vecklar ut berättelsen mot detta ödesdigra på ett metodiskt och skickligt sätt. Hans språk är hårdkokt och på väl utvalda ställen sparsamt ornamenterat med ordsammansättningar som ”sömnspretande hår”, ”tröttklumpigt och fumlande” och ”den nagelbrutna handen”.
Han skapar närvaro med detaljer och igenkänning – som sommarstugestereon som går igång först när man trycker på on-knappen samtidigt som man vrider på volymen, och Stewes berättelse om sitt dödsdömda förförelseförsök av bästa kompisen innan sommarlovet.
Det är naturligtvis en slump att Jonas Bruns roman kommer samtidigt som Luca Guadagninos film ”Call me by your name”. Men de gemensamma punkterna gör att det är svårt att undvika en jämförelse.
Båda verken handlar om en ynglings sexuella uppvaknande tillsammans med en lite äldre man. Precis som filmen utspelar sig ”Ingen jämfört med dig” i ett inte alltför avlägset förflutet – men ändå tillräckligt långt tillbaka i tiden för att situationen för homosexuella ska vara annorlunda jämfört med idag.
Det är alltid bra att påminna om att det inte är särskilt längesen som homosexuellas relationer befann sig i ett juridiskt och socialt limbo, och att deras kärlek betraktades som något osunt och problematiskt. Men påminnelsen gäller också det faktum att det kan gå väldigt snabbt att ändra kulturella och samhälleliga attityder när det gäller sexualitet och samliv.
”Ingen jämfört med dig” blir med sina parallella berättelser en dubbel coming-of-age-roman. Främst om 16-åringen, sexualiteten och vuxenheten. Men också om vägen in i medelåldern – den panikartade insikten om livets ändlighet, känslan att man måste hinna göra något annat med sitt liv. Med andra ord: Fyrtioårskrisen. Den finns i dialogen mellan de vuxna John och Stewe, men också i beskrivningarna av den unge Stewes pappa. Sommarstugevistelserna fungerar som en livsventil för honom och ger honom möjlighet att vara någon annan än hemma i stan.
Jonas Brun har skrivit en vacker liten roman om kärlek: den heta, den destruktiva, den slentrianmässiga och den utslocknande. Men också om de små oskyldiga handlingarna som kan få livsförändrande konsekvenser.
”Nothing compares 2U” spelas fortfarande på radion då och då, och ibland räcker det med det långa introackordet för att det förflutna ska skölja över en med oväntad kraft.
Gå till toppen