Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Wind river: Vita räddare i reservatet

Elizabeth Olsen och Jeremy RennerBild: Scanbox

Wind river

BIO. DRAMATHRILLER. USA, 2017. Regi: Taylor Sheridan. Med: Jeremy Renner, Elizabeth Olsen, Gil Birmingham, Grahan Greene. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.47.

I Wyomings dramatiska vildmark hittar viltvårdaren Cory Lambert en död tonårsflicka. Hon tillhör USA:s ursprungsbefolkning, var en gång bästa vän med Corys sedan tre år döda dotter och uppväxt i reservatet där hon mötte sitt öde.
Taylor Sheridans ”Wind river”, döpt efter ett verkligt reservat befolkat av människor från arapaho- och shoshonestammarna, spinner runt polisutredningen av vad som hänt flickan. Det är en mörk historia som utspelar sig i vitt: snöstormar viner över vidderna där kylan är nog för att ta kål på alla som inte vet hur man gör för att överleva.
Det gör inte den unga FBI-agenten Jane Banner som skickas för att understödja reservatets egen polis. Hon lyckas inte ens se vägen när hon kommer brummande i sin stadsjeep. Hennes moderna metoder räcker inte här och polisen Ben och framför allt Cory blir oumbärliga.
Stad ställs mot vildmark, vita ättlingar till européer mot arapahoer, män mot kvinnor och goda män mot ondskefulla män. Cory är en överskridare vars barn har morföräldrar i reservatet. Han är hård mot de hårda, full av rättvisepatos och traditionell kunskap.
”Jag är jägare”, säger han menande. Här handlar det om att spåra upp och oskadliggöra ett ”rovdjur”, som vålds- och sexualbrottslingar gärna kallas i amerikansk film.
Jeremy Renner fyller den tuffe Cory med värme, och Elizabeth Olsens Jane Banners FBI-agent är befriande ödmjuk. Båda är utmärkta, liksom Gil Birmingham i rollen som den döda flickans förkrossade far.
Filmens hjärta klappar för USA:s ursprungsbefolkning. Taylor Sheridan (manus och regi) vill uppmärksamma hur den behandlats genom århundradena, och lyfta att kvinnorna drabbas av brott oftare än genomsnittet. Men om man läser filmen utifrån detta så är den inte oproblematisk.
Arapahoernas utsatthet representeras av sårbara unga kvinnor som skändas. Ur thrillerdramatiskt hänseende är sexuellt våld mot kvinnor ett typiskt sätt att höja insatserna – syftet är ofta att stärka en manlig huvudpersons hjältestatus och motivera raseri och våldsutövning – men det används också symboliskt i en retorik runt nationer, med ganska dassiga konnotationer.
Stammen får rättvisa genom två vita ställföreträdare – viltvårdaren/jägaren och FBI-agenten, publikens tänkta identifikationspunkter. Lägg till ett alarmistiskt budskap om att det är bäst att hålla tonårsdöttrar i kort koppel på grund av alla ”rovdjur” därute.
Sådant här saboterar en film som annars har både atmosfär och ett ärende.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 12 januari
Gå till toppen