Ängelholm

Ängelholms reningsverk byggs ut för 120 miljoner kronor

Ett nytt miljötillstånd finns redan och efter årsskiftet är det dags för utbyggnad av reningsverket som snart nått sin maxkapacitet.

Inbäddad i naturen en bit in i Nybroskogen ligger Ängelholms reningsverk, byggt på 1960-talet. Då nytt och modernt för den tidens gällande regler.
Sedan dess har reningsverket byggts ut i omgångar för att möta nya krav – och nu har det blivit dags igen.
Både utbyggnad och renovering behövs för att ta reningsverket in i framtiden.
– Anläggningen är alltid igång, det är en tuff miljö som sliter på maskinerna. Dessutom har vi snart nått vår maximala belastning på anläggningen, säger Roland Andersson, gruppchef på VA-verken i Ängelholm.
Gruppchefen Roland Andersson har arbetat i kommunens VA-verksamhet i drygt 20 år.Bild: Niklas Gustavsson
Länsstyrelsen har gett ett nytt tillstånd som innebär att reningsverket i framtiden kan belastas med avloppsvatten från hushåll, företag och industrier med vad som motsvarar föroreningar från 62 000 personer. Dagens tillstånd ligger på motsvarande 37 000 personer. Och redan idag har kommunen drygt 41 000 invånare.
– Det innebär att vi är förberedda även för kommande stora bostadsområden som till exempel Fridhem, Barkåkra och Ärrarps ängar, fortsätter Roland Andersson.
Reningsprocessen är traditionell och kommer att bli densamma, fast med ytterligare ett reningssteg innan vattnet släpps ut i Rönne å.
– Det saknas ett steg i processen i dag och vi kommer att bygga ut med två bassänger för att klara en större skala.
Även maskinparken ska ses över liksom el-, styr- och mätinstrument.
Ett normaldygn tar reningsverket emot omkring 10 000 kubikmeter avloppsvatten.
Förenklat startar processen med att vattnet rinner genom ett galler där alla partiklar större än två millimeter fastnar. Och det är nästan ingen hejd på vad som hittar sin väg ner genom toalettstolarna: Bindor, tamponger, kondomer, fimpar och tops är bara exempel på saker som spolas ner på toaletten.
– Ett nytt gissel är de våtstarka servetter som man använder till småbarn, de snor ihop sig och bildar små bylten.
Trots omfattande informationsinsatser om att inget annat än det som kommer ur kroppen ska ut i avloppet, med undantag av toalettpapper, så kvarstår problemen.
Det bortrensade partiklarna tvättas, pressas och skickas sedan till anläggningen vid Filborna i Helsingborg. Drygt två kubikmeter hårdpressat avfall i veckan handlar det om.
Vattnet fortsätter sedan till en mekanisk rening där man tar bort sand.
– Det kan hamna i avloppet när vi sköljer potatis eller leriga fotbollskor, men också genom trasiga ledningar, säger Roland Andersson.
I ett tredje steg tillförs järnklorid som får partiklar att sjunka till botten. Slammet som uppstår skickas till rötkammare och kommer i slutändan till nytta antingen som bränsle till fjärrvärme eller som näringstillskott i lantbruket.
Upphandlingen av ombyggnaden blev nyligen klar. Tre anbud kom in och det blev AF Bygg Syd som vann. Kostnaden uppgår till 120 miljoner kronor och själva arbetet kommer att starta i början av nästa år.
Åtta anställda arbetar i verksamheten som förutom reningsverket i Nybroskogen även innefattar ett litet reningsverk i Starby samt vattentorn, pumpstationer och tryckstegringsstationer på sammanlagt ett 100-tal adresser i kommunen.

En del av Ängelholms stora VA-utbyggnad

Ombyggnaden av reningsverket är bara en del av kommunens stora VA-projekt.
Andra delprojekt handlar om att dra nya vatten- och avloppsledningar till nya utbyggnadsområden och till orter och områden som håller på att växa.
Reparation, utbyte och underhåll av gamla ledningar ingår också.
Projektet började 2012 och kommer att pågå till och med 2022.
Den totala kostnaden beräknas till 800 miljoner kronor.
Avloppsvattnet är ingen vacker syn när det når reningsverket.Bild: Niklas Gustavsson
Ytterligare två bassänger ska byggas för att klara av ett växande Ängelholm.Bild: Niklas Gustavsson
Gasen som bildas i rötkammarna hjälper till att värma upp lokalerna på reningsverket.Bild: Niklas Gustavsson
Det bruna i bassängerna är inte bajs, som unga elever på studiebesök ofta tror, utan bakterier som är ett viktigt steg i reningsprocessen.Bild: Niklas Gustavsson
Det färdigrenade vattnet på väg ut i Rönne å.Bild: Niklas Gustavsson
Slammet är efter processen näringsrikt och redo att läggas på åkrarna.Bild: Niklas Gustavsson
Gå till toppen