Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Tryggare kan Sverige vara. Med Nato.

Stefan Löfven och Jens Stoltenberg.Bild: Vilhelm Stokstad/TT
Programmet speglar som vanligt verkligheten när Folk och Försvars årliga rikskonferens inleds i Sälen på söndag. Först talar statsminister Stefan Löfven (S) och sedan försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Mellan dem en kort paus.
Så står Sverige också väldigt nära Nato, men ändå med tydligt litet avstånd. Trots det omfattande försvarssamarbetet vill regeringen inte ens låta utreda vad ett medlemskap i försvarsalliansen skulle innebära. Tyvärr, för av allt att döma finns utbredda villfarelser om vilket stöd Sverige skulle kunna förvänta sig vid en konflikt. Enligt en Ipsosmätning i DN nyligen tror nästan hälften av svenskarna på hjälp från Nato om landet skulle hotas militärt.
Bland Natomotståndarna är motsvarande andel nästan sex av tio.
Resultatet förvånar, dels för att endast medlemmar i försvarsalliansen har ömsesidiga försvarsförpliktelser, dels för att det varit glasklart från Natohåll att Sverige inte kan ta militärt stöd för givet.
Samtidigt har en majoritet av svenskarna, på goda grunder, lågt förtroende för försvarets förmåga att skydda landet från intrång. Även regeringen medger att det krävs samarbete med andra länder för att ha en hygglig chans att värna territoriet i skarpt läge. Förutom partnerskapet med Nato hänvisas det ofta till ett fördjupat försvarssamarbete inom Norden. Men inte heller det går att förlita sig på, betonade Försvarshögskolans tidigare rektor Karlis Neretnieks tidigare i veckan (SvD 9/1).
Natomedlemmarna Norge och Danmark "för inte privata krig för Sveriges skull", konstaterade han. Och det nära samarbetet med Finland innebär inte heller några bindande förpliktelser. Det vore kanske inte helt givet med svensk hjälp för att försvara finska Lappland eller med finsk hjälp om svenskt territorium berörs av en konflikt i Baltikum, resonerar Neretnieks.
En tankeväckande analys. Inte minst mot bakgrund av opinionen.
Stödet för en svensk ansökan om inträde i förvarsalliansen har minskat något till 31 procent och motståndet mot detsamma har ökat till 44 procent.
Svenskarna har inte köpt argumenten för ett Natomedlemskap, konstaterar David Ahlin, opinionschef på Ipsos och fristående kolumnist på denna ledarsida:
"Många verkar snarare tro att vi inte behöver gå med, därför att Nato kommer till vår undsättning ändå."
Förklaringen är sannolikt att regeringen vill få det att framstå så.
Visst vore det bra om Sverige kunde åtnjuta försvarsalliansens fulla beskydd utan de förpliktelser som ett medlemskap medför. Men Natosamarbetet garanterar ingen snålskjuts. Och som Försvarsberedningen konstaterade i sin rapport i december: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas."
Uppenbart bygger svenskarnas syn på Nato i hög grad på förhoppningar snarare än fakta. Då borde det vara läge att klargöra frågan genom en villkorslös utredning om vad medlemskap innebär.
Att stå nära Nato, men utanför, är inte tryggast möjliga läge, även om det lär låta så när Löfven talar i Sälen.
Gå till toppen