Området är nästan dött nu, och Landskrona har fått frågan om man vill ha mer liv genom ett konstgjort rev där.
– Det kan bli ganska stora kostnader att lägga sten på den stora ytan, säger Therése Ehrnstén, miljöstrateg och kommunekolog i Landskrona.
Hon ser det som länsstyrelsens projekt.
– Om den kan ragga pengar från någon myndighet, lägger hon till.
Länsstyrelsen nämner möjligheten att det finns miljögifter i gipset på botten.
Ska man verkligen göra det till hem för djur och växter då?
– Länsstyrelsen vill få in pengar för att utreda om gipset fortfarande släpper ut gifter. Är det så, vill man nog inte lägga stenar där.
En utredning är precis vad dykaren Kjell Andersson också vill se. Han är ursprungligen från Billebergatrakten och har undervattensfilmat gipsutsläpp utanför Landskrona och Helsingborg sedan åtminstone 1980-talet.
– Jag har stoppat ned fyra meter långa rör i gipset utan att nå botten, det är inga små mängder. Där kan finnas vad som helst, säger han och nämner de giftiga metallerna kvicksilver, arsenik och kadmium.
Släpper man ned sten eller block på botten kan själva landningen på botten röra upp gipsmassor. Och inte nog med det. När de väl ligger där kan bottenströmmen orsaka virvlar och annat som river upp gipset, förklarar Kjell Andersson.
Läs också Konstgjorda ön bjuder in naturen
Det aktuella området ligger på västra sidan av grundet Västerflacket nära fyra kilometer väster om Landskrona. Gipset kommer från gödningsföretaget Supra (numera Yara) som hade tillstånd att spruta ut restprodukter från sin gödningstillverkning. Det skedde från slutet av 1960-talet till minst slutet av 1970-talet.
Genom rörmynningar åtskilliga meter över botten sprutades gips ut med förhoppningen att att strömmen skulle sprida materialet, så att det inte skulle förändra bottenmiljön.
Av någon anledning uppstod ändå en vit gipsyta på botten, minst en fotbollsplan, innan företaget i stället började placera sitt gipsavfall på närmare håll och skapade Gipsön.
Nu funderar länsstyrelsen om ett konstgjort rev av stora stenar kan bli ett nytt hem för musslor, alger och andra hårdbottenorganismer, som inte varit på plats sedan 40-50 år. Detta skulle förbättra livsvillkoren för flera andra viktiga arter i Öresund.
– Får man miljöer där det kommer mer fiskar så kommer det också mer fåglar, säger Therése Ehrnstén på miljöförvaltningen i Landskrona.
Där har man tittat på ärendet och föreslår miljönämnden att säga ja till att utreda dels mängden gifter i gipset, dels om nyttan motiverar kostnaderna.