Ny teknologi har historiskt sett nästan alltid haft både positiva och negativa samhällseffekter – samtidigt. Idag ger mobiltelefoner människor tillgång till information var de än befinner sig. Men samtidigt visar forskning att barn vars liv tidigt präglas av högintensiv mediekonsumtion ofta får koncentrationssvårigheter senare i livet.

Sociala medier, som Facebook och Instagram, gör att människor kan kommunicera med vem som helst när som helst. Men de påslag av dopamin, ett hormon kopplat till hjärnans belöningssystem, som sociala medier utlöser gör också att man blir beroende av dem. Det är därför alla stirrar ned i sina mobiltelefoner på bussen.

Nu kommer virtuella världar. Ny teknisk utveckling gör att den som använder VR (efter engelskans Virtual Reality) känner det som om man befinner sig i en ny miljö. Google, Sony, Samsung, HTC, Microsoft och Facebook har alla lanserat headsets som med hjälp av en dator, spelkonsol eller mobiltelefon låter människor uppleva att de förflyttas från verkligheten till en digital värld där vad som helst kan hända.

Idag görs allt större satsningar inom VR där man med hjälp av ett headset upplever att man är inuti i en helt ny verklighet, till exempel en film eller ett spel, och augmented reality, AR, där ett lager av 3D-grafik placeras ovanpå verkligheten via ett par glasögon eller skärmen på en mobiltelefon.

VR och AR används inom allt fler områden och i takt med att fler människor får tillgång till den nya tekniken kan den medföra omvälvande förändringar som påverkar stora delar av samhället. Under det sista kvartalet 2017 såldes miljontals VR-headsets världen över och med Apples och Googles nya AR-tekniker får hundratals miljoner människor tillgång till AR via sina mobiltelefoner i år.

Föga förvånande är det underhållningsbranschen som först har hakat på de nya möjligheter som VR och AR medför. Spel och filmer kan nu upplevas i helt interaktiva 360-gradersmiljöer där man själv får spela huvudrollen. Med de nya AR-anpassade telefonerna kan man gå på Pokemon-jakt i sitt eget kvarter eller fylla sitt vardagsrum med figurer från den senaste Star Wars-filmen.

Den nya tekniken används också inom vården och psykologin där VR har visat sig bland annat kunna lindra smärta, öka empatisk förmåga, behandla posttraumatisk stress och hjälpa förlamade patienter att lära sig gå igen. VR ger helt enkelt så pass verkliga upplevelser att hjärnan uppfattar dem och minns dem som just precis det – verkliga.

Trots att forskningen på området fortfarande är knapphändig börjar rapporter om effekterna av VR och AR att strömma in. Alla är inte positiva.

I forum på internet pratar en del om hur de fantastiska virtuella världarna gör den vanliga världen tråkig i jämförelse och får dem att uppleva så kallad Post-VR sadness, och de tyska forskarna Michael Madary och Thomas Metzinger varnar för att VR-teknikens förmåga att väcka känslor kan missbrukas genom att skapa lidande eller användas för tortyr.

VR och AR ger företag och institutioner möjligheten att designa upplevelser som påverkar och lagras i hjärnan som om de vore verkliga.

Människor kan till exempel träna på att ta någon annans perspektiv, de kan få se världen ur ett spädbarns, en elefants eller varför inte ett träds perspektiv. Skolungdomar kan vandra genom Auschwitz koncentrationsläger så att de kan förstå det mörker som främlingsfientlighet kan bringa över mänskligheten. Vårdbolag kan skapa nya verktyg för att lindra psykisk ohälsa och bota fobier.

Med VR och AR kan organisationer och myndigheter utbilda, träna, utveckla, stötta och hjälpa människor, men med ont uppsåt eller oansvarigt användande kan tekniken också användas för att manipulera, skrämma eller skada.

Mänskligheten har historiskt sett inte varit särskilt duktig på att förutse den teknologiska utvecklingens baksidor.

Samhället tycks ständigt överrumplas av hur ny teknik, utöver ökad livskvalitet och samhällsförbättring, också för med sig nya beroenden, konflikter och sjukdomar. Samtidigt kan inget hindra att utvecklingen går allt snabbare.I takt med att de nya VR- och AR-teknikerna utvecklas och blir vanligare i människors vardag kommer vi troligtvis att uppleva en fantastisk samhällsutveckling men också en rad nya problem. Men kanske kan VR/AR-branschen förebygga sådana oönskade bieffekter. Om de organisationer som nu utforskar VR och AR kan hitta sätt att samarbeta och dela insikter med varandra, kan de kanske undvika att gå i den fälla som mobiltelefoner och sociala medier gjort före dem.

Om spelutvecklare som designar virtuella upplevelser bjuder in forskarna till samarbeten kanske mänskligheten snart kan spela sig till en bättre värld, snarare än att bli offer för sina egna uppfinningar. Min förhoppning är att VR och AR ska ge samhället en mognare underhållningsbransch där filmer och spel också är designade för att göra oss människor bättre – för oss själva, varandra och planeten.