Hotet mot demokratin har förändrats, hävdar Harvardprofessorerna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt i den nya boken How Democracies Die. Idag ser vi valda ledare som undergräver demokratiska principer i en långsam process, till skillnad från förr då demokratier avslutades på spektakulära manér med pansarvagnar och soldater som intog regeringsbyggnader och införde auktoritära metoder.

I USA har president Donald Trump visat en illvilja gentemot institutioner som ska vara skyddade från politiken och agera som oberoende aktörer. Att vilja låta utreda sin tidigare politiska motståndare Hillary Clinton för korruption är ett av många exempel på Trumps respektlösa förhållningssätt gentemot det amerikanska rättsväsendets funktion.

I Sverige är den politiska situationen inte fullt lika dramatisk som i USA. Sverige har ett starkt oberoende rättsväsende och generellt sett respekterar svenska politiker de demokratiska institutionerna.

Men det finns tendenser till politisk populism som inte bör nonchaleras.

I svallvågorna av #metoo är det många som har krävt förändringar i lagstiftningen kring sexuellt våld, och det med all rätt. Sverige med en feministisk regering bör gå i bräschen för hur man hanterar och väljer att implementera de förändringar som rörelsen har framfört som nödvändiga. Men det måste ske med demokratiska medel, annars riskerar Sverige att underminera sina demokratiska normer och rättsprinciper.

Samtyckeslagen, som än så länge är ett förslag, går ut på att båda parter uttryckligen måste samtycka innan sexuella handlingar genomförs. Detta har kritiserats hårt av både Advokatsamfundet och Lagrådet. De menar att förslaget kommer att leda till att domare tvingas ta godtyckliga beslut kring vad som är ”frivilligt”. Lagrådet menar även att existerande lagstiftning redan täcker mycket av det som föreslås i den nya lagen.

Lagrådets uppgift är att granska lagförslag och lämna synpunkter innan det går vidare till riksdagen. Men rådets betydelse har varit omstridd under en längre tid. Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, menar att Lagrådets kommentarer inte kan ignoreras om regeringen vill förhålla sig lojal till lagstiftningsprocessen i den demokratiska rättsstaten.

Trots kritiken väljer regeringen att ta förslaget vidare. Det har ett brett stöd i riksdagen och förväntas gå igenom.

Harvardprofessorerna Levitsky och Ziblatt argumenterar för att demokratiska normer måste upprätthållas och skyddas. Ingen bör ta dessa för givna. Även beslut som tas i en anda av välvilja bör ifrågasättas och analyseras.

Samtyckesförslaget i sin nuvarande form är inte tillräckligt genomarbetat och det är osäkert hur det kan bli konkret hjälp för de personer som utsätts för övergrepp. Lagrådets uttalande bör tas på allvar och regeringen måste tänka om. Politiska framgångar är så klart lockande, men hur framgångsrik är den reform som fortsätter undergrävandet av demokratiska normer?