Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Terror? Det är illa nog med mordbrand.

Flyktingboendet i skånska Snårestad brann i somras.Bild: Patrick Persson
Gulröda flammor slår upp mot en mörk himmel. Än en gång brinner det i ett flyktingboende i Sverige.
Dessa återkommande bränder i byggnader där asylsökande bor – eller ska bo i en nära framtid – för tanken till fasansfulla mordbrandsscener.
I veckan reagerade bostadsminister Peter Eriksson (MP). Efter två färska fall – ett nybygge som skulle bli bostad åt flyktingfamiljer i Nacka brann, liksom bostadsbaracker som satts upp för flyktingar i Åkersberga – kastar Eriksson fram ett offensivt förslag:
Utred bränderna som terroristbrott.
Det är lätt att förstå otåligheten hos det tidigare gröna språkröret. Vanliga politikeruttryck som ”inte okej” och ”oacceptabelt” räcker liksom inte till.
De här grovt kriminella handlingarna måste få ett slut och Peter Eriksson säger till DN att ”dessa personer vill ändra den politiska ordningen genom skräckvälde” – därav hans önskan att ta till terrorismlagstiftningen.
Frustrationen beror dels på att så många boenden brinner, dels på att så få gärningsmän ställs inför rätta och att så få brott klaras upp – ofta finns inte ens en misstänkt. Inte blir det bättre av att statistiken över brotten är minst sagt ofullständig, något som Uppsalahistorikern Heléne Lööw lyfte fram i fjol.
Kunskapen måste bli bättre. Ryktesspridning och tendentiös historieskrivning är inga bra verktyg, varken i händerna på politiker eller på dem som med våld försöker forma svensk flyktingpolitik.
Somligt tror sig myndigheterna veta, trots allt. Som de siffror Noa, polisens nationella operativa avdelning, har för helåret 2016.
I förrfjol brann det 112 gånger på bebodda eller tilltänkta flyktingboenden runt om i landet. 20 av bränderna kunde härledas till vårdslöshet och olyckor medan 92 stycken ansågs vara anlagda. Av de senare antogs 37 vara anlagda av boende själva, 2 bränder konstaterades vara anlagda av personer utifrån och 53 bränder startades av ”okänd gärningsman” – varav en stor del av utomstående personer, enligt Noa.
Peter Erikssons avsikter må vara goda. Och hans exempel – att Sverigedemokraterna i Lund häromåret på nätet lade ut kartor över planerade flyktingboenden i kommunen, som ”medborgarinformation” – kan tyckas talande.
Och ändå. Risken är att terrorbegreppet vattnas ur om allehanda allvarliga brott – hur vidriga de än är – ska rymmas här. Peter Eriksson vill ändra rekvisiten, alltså villkoren, för ett terrorbrott. Men det är ett vanskligt företag, eftersom terrorbrottet i svensk lag bygger på ett ramverk från EU där det sägs att terrorism ska vara en gärning som allvarligt kan skada en stat och som syftar till att ”injaga allvarlig fruktan hos en befolkning” eller förstöra grundläggande ”strukturer” i samhället.
Mordbrand, ibland kombinerat med hatbrott, är ett allvarligt brott som det är. Det kan ge allt från ett års fängelse till livstid.
Det centrala är självfallet inte vad anlagda bränder i flyktingboenden kallas i rättsskipningen. Viktigast är att bränderna stoppas. Innan människor dör i lågorna.
Gå till toppen