Huvudledare

Ledare: Cancersjuka måste få snabbare vård.

PSA-test görs med hjälp av ett blodprov.Bild: Dan Hansson / SvD / TT
Bör Sverige införa allmän screening mot prostatacancer? Idag kommer Socialstyrelsens besked.
"Vakna – och ta oss på allvar", så inledde Aftonbladets reporter Richard Aschberg sin artikelserie om prostatacancer (6/2). Efter att själv ha drabbats beslöt sig Aschberg för att granska vården. Och den bild som framträder är allt annat än vacker.
Män vars oro viftats bort, män som vägrats PSA-test, idag den vanligaste diagnosmetoden, för att några år senare få beskedet att jo, det var cancer – som nu dessvärre spridit sig till hela kroppen.
Varje år får drygt 10 000 svenska män diagnosen prostatacancer. Varje år dör omkring 2 300 svenska män i sjukdomen, den cancerform som idag orsakar flest dödsfall.
Det är också den cancerform där väntetiderna är längst.
Inför förra valet var ett av Socialdemokraternas löften att cancerpatienter skulle få behandling inom fyra veckor efter remiss. Idag kan den som "bara" behöver vänta fyra månader på behandling mot prostatacancer räkna sig som lyckligt lottad.
Enligt den statistik Aftonbladet hämtat från Nationella prostatacancerregistret var medianväntetiden från remiss till behandling 158 dagar för operation och 197 dagar för strålbehandling åren 2015–2016. Region Skåne låg något högre med en medianväntetid på 167 respektive 201 dagar. Men väntetider på långt över 200 dagar förekommer också på sina håll.
Totalt är det bara 17 procent av patienterna som får vård inom det RCC, Regionala cancercentrum i samverkan, bedömer som optimal tid vid prostatacancer: 61 dagar.
Richard Aschbergs slutsats är tydlig: det är hög tid att införa en allmän testning av alla män. Han får medhåll av Olof Akre, urolog och professor vid Karolinska institutet, som vill ha screening av män mellan 50 och 70:
"Folk dör i onödan", anser Akre.
Socialstyrelsen har hittills motsatt sig screening. Det senaste ställningstagandet i frågan, det som nu eventuellt omprövas, är från 2014.
Prostatacancer har en mycket lång symtomfri fas, men när symtom väl upptäcks är sjukdomen nästan alltid avancerad och obotlig. Allmän testning med PSA kan göra att sjukdomen upptäcks 5–10 år snabbare. Så varför tveka?
Dessvärre finns också risk för överdiagnostik, att sjukdomen upptäcks och sedan behandlas i onödan.
Enligt Socialstyrelsens bedömning – som legat till grund för den nuvarande rekommendationen att inte införa allmän testning – skulle det lilla antalet räddade liv inte uppväga de samlade negativa effekterna som behandlingen skulle innebära för så många fler män. Exempelvis får mer än hälften av alla som opereras erektionsproblem, 10–20 procent får bestående problem med inkontinens.
Det är svåra avvägningar. Idag finns förvisso andra testmetoder som ger högre träffsäkerhet än PSA. Och skulle allmän screening införas kommer det sannolikt att bidra till att ännu bättre och säkrare metoder utvecklas.
Dock. Vad som behövs mer än något annat är bättre – framför allt i betydelsen snabbare – vård.
Om detta borde inga delade meningar råda.
Gå till toppen