Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Hur mycket mångfald tål svenskheten hos Ikea?”

En möjlighet skulle kunna vara att Ikea ser en icke-diskriminerande mångfald som en del av en inkluderande svenskhet. Det skriver Anders S Wigerfelt och Tuija Muhonen, som tidigare har genomfört studier av Ikea. Båda är professorer vid Malmö universitet.

Under Ingvar Kamprads ledning framhöll Ikea svenskhet som en av företagets viktigaste grundprinciper och en viktig del av marknadsföringen.
Ikea skapar utomlands föreställningar om vad som är svenskt. Samtidigt är Ikeas inflytande i Sverige så stort att det påverkar allmänhetens definition av samma svenskhet. Med andra ord skapar Ikea föreställningar om svenskhet både i och utanför Sverige. Men denna Ikeas framgångsrika positionering är inte helt problemfri. I takt med att företaget blir mer globaliserat uppstår en konflikt mellan inriktningen på svenskhet och den mångfald som Ikea också säger sig stå för.
Ofta har Ikeas organisationskultur och marknadsföring både av företaget och forskare beskrivits med ordet svenskhet, medan organisationen poängterar mångfald och internationalisering.
I vilken riktning går nu Ikea efter Ingvar Kamprads bortgång? Blir Ikea mindre ”svenskt” i sina värderingar och sitt ledarskap?
Varor, information och människor rör sig allt mer och allt snabbare över gränserna. Varor och tjänster blir ungefär desamma överallt. Ikea säljer i stort sett samma saker och de ”svenska” namnen på varorna används i företagets alla varuhus. Även om Ikea idag är en global aktör framhäver företaget det småländska ursprunget. Enligt Ikeas hemsida har företaget ” … sina rötter och sin själ i det karga landskapet Småland i södra Sverige … Än idag är det grundarens enkla ursprung, hans respekt för pengar och vilja att förnya sig och ta ansvar som ligger till grund för värderingarna i IKEAs levande företagskultur.” Ingvar Kamprads karriär och livsstil blir liksom hela Ikea till berättelser om Sverige och Folkhemmet. Eller som Ingvar Kamprad säger i en av företagets skrifter:
”Själv kan jag inte tänka mig något mera typiskt svenskt än Ikea med vår önskan till samarbete över alla nations- och rasgränser. Idogheten så fint symboliserad i den småländska stenmuren – vår själ – får sitt dagliga bevis i vår ständiga strävan att göra det omöjliga möjligt. Nej, det finns inget mera svenskt än Ikea.”
Oavsett hur ”svenskt” Ikea är har företaget påverkat hur Sverige och svenskheten kommit att uppfattas i andra länder.
Ett årtionde efter marknadsföringen av svenskhet som utmärkande för Ikea så spreds ideér om mångfald från USA till Sverige. Inom Ikea slog mångfaldstänkandet igenom kring år 2000. En bidragande orsak var företagets globala expansion i slutet av 1990-talet. Organisationens betoning på svenskhet ansågs behöva kompletteras med en förståelse av betydelsen av mångfald. Allt för att underlätta den globala tillväxten. Målet blev att företaget ska spegla kunderna, något som ska gälla lika mycket i ledningsgrupper som bland övriga anställda. Tanken var att mångfald skulle tillföra ytterligare en dimension i det dagliga Ikeaarbetet.
Idag arbetar Ikea med att utveckla mångfaldsbegreppet och anser att ett arbete för ökad mångfald är nödvändigt för den globala expansionen.
Men de värderingar som formulerats i ett svenskt sammanhang och förankrats i en tid och på en plats där företaget har sitt ursprung utgör till viss del fortfarande grunden för hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra.
Vår forskning visar att det finns en motsättning mellan den ”svenska” Ikeakulturen och ledarstilen å ena sidan och mångfalden i internationella Ikeavaruhus å andra sidan. Den globala expansionen och arbetet med att utveckla mångfald har kommit att krocka med en statisk syn på vad som är svenskt. Hur Ikea tacklar denna motsättning är av stor vikt för företagets framtida utveckling. Frågan är alltså: Hur mycket mångfald tål svenskheten hos Ikea?
En möjlighet skulle kunna vara att företaget ser en icke-diskriminerande mångfald som en del av en inkluderande svenskhet där bilden av ett öppet samhälle där människor med olika bakgrunder får lov att verka växer sig allt starkare, och formar en ny berättelse där en gemensam framtid är viktigare än till exempel utseende och födelseland.
Eftersom Ikea har stor betydelse för hur svenskheten uppfattas så skulle nya föreställningar om svenskhet kunna få betydande genomslag och medföra att alla som bor i landet ses som en självklar del av det moderna Sverige.

Anders S Wigerfelt

Tuija Muhonen

Anders S Wigerfelt är biträdande professor i Internationell Migration och Etniska Relationer, Imer, vid Malmö universitet.
Tuija Muhonen är professor i arbetsvetenskap vid Malmö universitet.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Läs alla artiklar om: Ingvar Kamprad 1926-2018
Gå till toppen