Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Mats Skogkär: Bah Kuhnke tar lätt på sanningen.

Alice Bah Kuhnke (MP).Bild: Jessica Gow/TT
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) lovade i januari 2015 att tillsammans med representanter för "det civila muslimska samhället" arbeta fram en nationell strategi mot islamofobi. En strategi byggd på att "sprida kunskaper om vad islam faktiskt är, om vad muslimer är".
I november 2016 antog regeringen en nationell plan mot "rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott". Där betonas behovet av mer kunskap, utbildning och forskning.
Som ett led i upplysningsarbetet fick SST, Myndigheten för stöd till trossamfund, i oktober förra året i uppdrag av kulturdepartementet att genomföra insatser mot rasism riktad mot muslimer. SST överlät det praktiska genomförandet till det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Resultatet reser – vilket konstaterades på denna ledarsida för en vecka sedan (6/2) – en del frågor.
I satsningen ingår en "digital kunskapsplattform" på nätet, webbplatsen islamofobi.se, som Ibn Rushd och SST gemensamt står bakom.
Visst finns här användbar information, helt i enlighet med uppdraget. Men plattformen används också för att låta några av debattens ytterkantsröster oemotsagda driva opinion.
Här framförs rena konspirationsteorier om hur islam och muslimer utsetts till fiende av "den hegemoniska kollektiva identiteten Väst" i avsikt att motivera fortsatt "global dominans" och säkra det militärindustriella komplexets profit.
Här återfinns påhitt som att kunder med stöd av lagen kan kräva av företag att "slippa bli bemötta av människor med muslimska attribut". Muslimer som inte delar skribentens uppfattning beskrivs som "tragiska", kallas "inbäddade informanter", beredda att fara med lögn för att "möta efterfrågan på rasistiska framställningar om muslimer från autentiska bruna munnar".
"Hedersmordsdebatten" – inom citationstecken som om hedersvåld och hederskultur egentligen inte existerar – görs till ett inslag i en allmän demonisering av muslimer som kulturellt underlägsna. "Det globala kriget mot terrorn", återigen inom citationstecken, beskrivs som riktad "mot muslimer som folkgrupp".
Eftersom de citerade texterna en vecka senare ligger kvar på "kunskapsplattformen" är det svårt att dra någon annan slutsats än att vare sig kulturdepartementet eller SST har några invändningar, trots lagens krav på att myndigheter i sin verksamhet ska vara sakliga och opartiska.
De skriftliga svaren från Bah Kuhnke och SST på kritiken är så substanslösa att det inte finns anledning att ödsla utrymme på att återge dem.
Häromåret krävde Bah Kuhnke att Facebook skulle ta ansvar för "lögner" som spreds via plattformen och antydde att det i annat fall kunde bli tal om "tvingande åtgärder". Hon har beskrivit hur externa desinformationskampanjer – inte minst från rysk sida – lett till ett "betydligt större flöde av vilseledande och felaktiga historier än tidigare". Hon har varnat för digitala ekokammare på nätet där "konspirationsteorier och halvsanningar blir till upplevd sanning". Hennes departement har utarbetat ett handlingsprogram som betonar vikten av kunskaper i källkritik för att kunna "skilja fakta och oberoende rapportering från falska nyheter och desinformation".
Det där med att leva som hon lär tycks inte vara statsrådets starkaste sida.
Till listan över saker att oroas över får vid det här laget läggas även de konspirationsteorier och felaktigheter regeringen och svenska myndigheter obekymrat och medvetet ger spridning åt.
"'Alternativa fakta', är tidens nyord."
Vem som sade det?
Alice Bah Kuhnke.
Gå till toppen