Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Ökad tillförsel av frisk luft, sänkt temperatur i klassrummen och förbättrade elevprestationer hänger ihop.”

Av de kommuner som sökte pengar för upprustning av skollokaler hamnade fem på Lärarförbundets tio-i-topp-lista över de bästa skolkommunerna två år senare. Det skriver företrädare för fem organisationer som arbetar för barn och unga.

Det är skamligt att det fortfarande finns stora brister i skolornas fysiska arbetsmiljö, bland annat när det gäller luftkvalitet och ventilation, skriver företrädare för fem organisationer som arbetar för barn och unga.Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
Är det en tillfällighet att fem av landets tio bästa skolkommuner satsar på skolornas inomhusmiljö? Eller är det så att de kommuner som valt att förbättra inomhusmiljön belönas genom bättre skolresultat?
Astma- och allergiförbundet har granskat Lärarförbundets lista över landets bästa skolkommuner 2017 och jämfört den med branschorganisationen Svensk ventilations lista över de kommuner som sökte det statliga bidraget för upprustning av skollokaler 2016.
Av de kommuner som sökte pengar för upprustning av skollokaler hamnade fem på Lärarförbundets tio-i-topp-lista över de bästa skolkommunerna ett år senare: Piteå, Grästorp, Varberg, Lomma och Lund.
Många faktorer bidrar till en bra skola, men även om det samband vi pekar på är en tillfällighet finns det fakta från andra källor som visar samma sak. Forskning från Danmarks tekniska universitet visar att det finns ett samband mellan ökad tillförsel av frisk luft, sänkt temperatur i klassrummen och förbättrade elevprestationer.
Många studier visar att en dålig inomhusmiljö kan orsaka hälsoproblem. EnligtFolkhälsomyndighetens miljöhälsorapport 2017 ökar risken för luftvägsproblem med 30–75 procent om en byggnad har fukt- och mögelskador. Dålig luftkvalitet kan också ge huvudvärk och trötthet och förvärra astma.
Forskning visar att barns kognitiva utveckling kan hämmas av de ultrafina partiklar som finns i innerstädernas luft och att dålig inomhusluft kan ligga bakom att barn i förskolan ofta är sjuka (PLoS Med. 2015;12).
Att det fortfarande finns stora brister i skolornas fysiska arbetsmiljö, bland annat när det gäller luftkvalitet och ventilation, är skamligt med tanke på att skolan är Sveriges största arbetsplats och att barnen har skolplikt.
Det är viktigt att de skyddsronder som sker görs tillsammans med elever och skolpersonal. Likaså att skolor får tillräckliga resurser så att arbetsmiljön kan rustas upp om det behövs.
Under 2016–2018 kan kommuner hos Boverket söka statligt stöd för upprustning av skollokaler, men trots att behoven är stora har få kommuner ansökt.
Den 1 april 2018 är sista dag för ansökan – sedan upphör stödet. En undersökning som gjordes 2017 på uppdrag av Astma- och allergiförbundet visar att stödet är okänt för många kommuner. Idag är bidraget svårt och tidskrävande att söka. Dessutom måste kommunerna själva stå för 75 procent av kostnaderna.
Det statliga stödet för upprustning av skollokaler är nödvändigt för att samhället ska kunna ge alla elever en hälsosam skolmiljö. Men nu behöver stödet och villkoren förändras, så att fler barn kan må bra i skolan och nå sin fulla potential.
Vi vill att:
• det statliga stödet för upprustning av skollokaler ska finnas kvar även efter 2018.
• stödet ska utökas och omfatta också förskolan.
• informationen om stödet ska förbättras och ansökan förenklas.
• kravet på medfinansiering från kommuner minskas.
• elevskyddsombud ska få utbildning för sitt uppdrag.
• vuxna skyddsombud som företräder förskolebarn- och elever i skolan finns i förskolor och skolor.
Maritha Sedvallson
ordförande, Astma- och allergiförbundet
Sofia Olsson
ordförande, Unga allergiker
Jakob Amnér
förbundsordförande, Sveriges elevråd – Svea
Lina Hultqvist
ordförande, Sveriges elevkårer
Gunilla Niss
ordförande, Föräldraorganisationen BARNverket
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen