Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Heidi Avellan

Heidi Avellan: Ja, för utan lokalpress blir allt diffust Storstockholm.

Mitt i globaliseringen lever vi vårt liv lokalt. I ett välfärdssamhälle betyder det också att det är här merparten av samhällsservicen produceras – och det är hit merparten av skattepengarna går. Kommunen kan därför också vara bördig mark för korruption.
Ett motmedel mot rötan stavas lokala granskande medier. Demokratins renhållningsjobbare.
Lokalbladet berättar också vad som är på gång i grannskapet och ger invånarna en chans att reagera.
Därför är det olyckligt att allt fler kommuner i praktiken ligger i medieskugga sedan den där murveln på lokalredaktionen som kände när det osade katt har flyttat till centralredaktionen. Eller fått sluta, när tidningen tvingades skära i kostnaderna.
Lokalpressen behövs också för att lyfta de lokala förhållandena i samhällsdebatten. De största tidningarna ges ut i huvudstaden, där också public service har sitt huvudsäte. Det sätter agendan för det offentliga samtalet och styr hur beslutsfattarna ser resten av landet.
Som Camilla Jara och Lisa Johansson vid Södertörns högskola visar i en undersökning på uppdrag av Svensk Lokalmedia: 85 procent av nyheterna om Sverige utanför Stockholm i de fyra största tidningarna handlar om brott, olyckor och sport.
Och det som står i tidningen är det som finns, liksom. En förklaring till att Öresundsregionen inte syns från huvudstaden.
Samtidigt som digitaliseringen innebär nya möjligheter både för journalistik och tidningsdistribution så är den också en stor utmaning. Det behövs helt nya produkter och arbetet med att utveckla dem kostar – ofta mer än liten lokalpress har råd med.
Här skjuter det traditionella presstödet förbi målet när det pytsar ut pengar till ”ortens andra" papperstidning – i en tid när mångfalden ökar med digitaliseringen.
Mot den här bakgrunden är de sju riksdagspartierna – alla utom SD – inne på rätt spår när de nu presenterar ett nytt stöd för journalistik på ställen som är svagt bevakade. Rätt är också att flytta fokus till samarbeten som ska möta digitaliseringens utmaningar – och att höja presstödet.
Hur morgondagens digitala tidningar ser ut, hur de når läsarna och vad de gör för annonsörerna måste tidningshusen själva ta ansvar för. Men det behövs mer pengar, åtminstone under en övergångsperiod.
Förslaget omfattar också ett länge efterfrågat teknikneutralt innovations- och utvecklingsstöd, fast också mer distributionsstöd för papperstidningar. Det är dyrt att bära ut tidningar.
Alice Bah Kuhnke och de övriga som presenterar förslaget på DN Debatt (14/2) anger som syfte att bidra till förutsebarhet och långsiktiga förutsättningar för granskande journalistik.
Angeläget, förstås. Fast den summa det handlar om måste betraktas som nålpengar. Beklagligt är också att politikerna inte vågar ta steget ut och helt skrota dagens system med driftsstöd till vissa tidningar.
Ändå blir en välvillig tolkning att det här åtminstone är ett första steg: partierna vänder äntligen näsan i rätt riktning.
Gå till toppen