Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Tor Billgren: Tor Billgren: Nytt hopp för Sydafrika

Cyril Ramaphosa.
Det finns ingen anledning att tycka synd om Jacob Zuma. Han har själv dragit över sig den förnedring som drabbat honom de senaste åren, med sitt sätt att berika sig själv och sina affärskontakter med allmänna medel. Att korruptionen och vanstyret har kunnat pågå så länge beror på att ”han har lyckats att göra det mäktiga ANC till ett verktyg för sitt eget beskydd”, som journalisten Justice Malala skriver i sin bok ”We have now begun our descent” (2015). På ett systematiskt sätt har han gett tunga poster till marginalfigurer inom ANC – ofta utan adekvata meriter och kompetens. För att skydda sig själva och sina positioner, måste dessa kadrer skydda Zuma. I sin bok ”How long can South Africa survive” (2015), jämför RW Johnson Zumas Sydafrika med en medeltida feodalstat där kungen försvaras av lojala vasaller.
Men nu tycks alltså även ANC ha fått nog. Den som har manövrerat i kulisserna är vicepresidenten Cyril Ramaphosa, som sannolikt blir den som tar över när Zuma väl avgår. Detta kan dock ta tid, eftersom Zuma är processmakare av rang.
Den 65-årige Ramaphosa har en imponerande historia. Han fick sitt symboliska inträde i ANC:s maktcentrum den 11 februari 1990. På de berömda bilderna från Nelson Mandelas första tal i frihet, är det Ramaphosa som håller mikrofonen.
Han hade gjort sig ett namn i början av 80-talet som grundare och ledare för det väldiga gruvarbetarfacket NUM och han blev tidigt känd som en hård förhandlare. 1987 blev han den första mottagaren av Olof Palme-priset för sina fackliga insatser.
Hans färdigheter vid förhandlingsbordet gjorde att han fick uppdraget att leda överläggningarna med apartheidregimen om upplägget för det nya Sydafrika i början av 1990-talet. Dessa utföll till stor del till ANC:s fördel. ”Han fick kalkonerna att rösta för julen”, skriver journalisten Ray Hartley i sin bok ”Ramaphosa” (2017). Han ledde också arbetet med att författa landets nya konstitution, som antogs 1996.
Det är ingen hemlighet att Mandela gärna hade sett Ramaphosa som sin efterträdare. Han förlorade dock ledarskapsracet mot Thabo Mbeki 1997. Efter detta nederlag lämnade han politiken och blev affärsman. Idag är han en av Sydafrikas rikaste personer.
I samband med Marikanamassakern 2012, då 34 strejkande gruvarbetare sköts ihjäl av polisen, fick han ett mörkt moln över sig, eftersom det fanns misstankar om att han i egenskap av styrelseledamot för gruvföretaget hade pressat polisen att agera. Den kommission som undersökte fallet konstaterade emellertid att han inte kunde lastas för polisens inkompetens.
ANC var inte redo för Cyril Ramaphosa som president för 20 år sedan. Idag är han partiets största hopp. Hans skicklighet som förhandlare och affärsman, i kombination med hans självklara kännedom och respekt för konstitutionen, bådar gott för framtiden. Frågan är om han lyckas återställa förtroendet för det sargade och komprometterade ANC på de 15 månaderna som återstår fram till nästa val.
Läs alla artiklar om: Sydafrikas president Zuma avgår
Gå till toppen