Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Dikter som ska ut på barrikaderna

Bild: Casia Bromberg

Yolanda Aurora Bohm Ramirez

BOKEN. Ikon. Brombergs.
Redan på omslaget syns Yolanda Bohm i alla sina litterära skepnader: som en bokstavlig ikon, ett vittne om religionen som hon leker med i sina texter. Men också ikonen som hjälten, krigarprinsessan med svärdet i sin ena hand. Den andra armen en robotarm, en star warsarm, en populärkulturell ikon, en idol, en hyllning till moderniteten som förstärks av att handen omfamnar den chilenska poeten Gabriela Mistrals bok ”Sonetos de la muerte”, på bröstet ett emblem, transsymbolen i guld.
Yolanda Aurora Bohm Ramirez är allt detta. En aktivist som talar lika mycket om arv som enhörningar. Hon skriver:
Gudarna byggde våra kroppar av majs och lera,
andades in i oss, sa:
’Varsågod,
du får våld och du får leka,
du får ångest, du får leva.
Men den här kroppen
Är bara din att rå över,
Inte deras.
Jag har sett Yolanda Bohm läsa sina texter och det är också så de gör sig allra bäst, stundtals är spoken word-poetens ord för rörliga för bokformatet. Det är dikter som ska ut på barrikaderna. De är ord som ska skanderas eller viskas i örat på en trasig kärlek. Men också i skrift är det ett tröstens manifest, en redogörelse för sorgen över alla som tas ifrån henne, begravningarna, känslan av att bli dödsdömd av ett samhälle där mer än varannan transperson velat ta sitt liv. Att räkna ned, vem är nästa, hur och när kommer du att försvinna ifrån mig. Men också hur det är en sanning som ibland inte tål att upprepas utan istället avkrävs motstånd.
Yolanda Bohm gör det vackert utan att försköna positionerna, hon skriver en rasande sanning om sig själv och sina allierade. Det är kollektiv poesi, sonetter till hennes döda vänner och till de som trots all skit fortsätter att leva. Hon säger: kom vi tar hand om varandra, men sedan reser vi oss upp tillsammans. Hon skriver:
Ni är vår generations sol i zenit;
Vi har sett er stiga ur gravarna
Som en nyfödd fågel Fenix.
Ni är vår ledstjärna.
Vi räds ej mörkret längre.
Kom bara.
Gå till toppen