Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Heidi Avellan

Heidi Avellan: Fi:s förlorade heder.

Gudrun Schyman och Gita Navabi leder Fi.Bild: Emil Langvad/TT
Talibantalet som Gudrun Schyman, då Vänsterpartiets ordförande, höll i januari 2002 gick till historien:
"Det är samma norm, samma struktur, samma mönster, som upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige."
Det var bara för mycket att jämställa kvinnors situation och mäns våld i Sverige med de fundamentalistiska talibanerna, som hindrar flickor att gå i skola och tvingar in kvinnor under burkan.
Åren går, men Schymans åsikter består – också i Feministiskt initiativ, som hon nu leder.
Det svenska majoritetssamhället börjar få upp ögonen för hederskulturen, börjar se kvinnorna som inte får röra sig fritt utanför hemmet, flickorna som inte får träffa sina vänner på fritiden och unga som tvingas gifta sig med den släkten valt ut. Börjar känna igen våldet. Balkongflickorna. De mördade.
Under senare år har det dessutom kommit rapporter om män från det gamla hemlandet som agerar moralpoliser i förorterna och tvingar in kvinnor i urtida könsroller. Backlash i världens mest jämställda land.
Ett fall för Fi?
Tydligen inte.
Under Feministiskt initiativs kongress i Malmö valdes Gita Navabi till Schymans nya parhäst som partiledare. Intervjuad i SVT:s Agenda (25/2) var hon beklämmande tydlig med att kulturrelativismen lever och mår bra i partiet som påstår sig kämpa för kvinnors rättigheter.
Gita Navabi vägrade se problemet med hederskultur, hur än programledaren Anna Hedenmo formulerade frågan – bland annat med hänvisning till Sara Mohammad från föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, som menar att Fi varit ett hinder i kampen mot hedersrelaterat våld.
Fi vägrar se detta som ett specifikt brott. Våldet är ju grunden, försökte Gita Navabi förklara, det är det som måste bemötas.
”Det är ju samma strukturer som tar sig andra uttryck … samma strukturer som i vårat samhälle.”
Men är inte hedersvåld väldigt specifikt, eftersom det handlar om familjer och släkter? försökte Anna Hedenmo en gång till.
”Ja, och det finns ju faktiskt i det svenska samhället också”, slog Gita Navabi fast. Riktigt hur blev inte klart. Något med grupper. Häpnadsväckande, hur som helst.
Hon fortsatte med att ”när man pratar om kultur som grunden för en handling då hamnar man också i ett resonemang där man säger att en viss kultur är alltid fel och en annan kultur är alltid rätt”.
Ja, våga tänka tanken.
Hederskultur – där kvinnor ses som släktens egendom – är fel. Alltid. Det är patriarkal struktur i sin prydno.
Medan Sverige har valt en annan väg, genom demokratiska beslut och strävsam kvinnokamp. Här har varje individ rätt att välja sitt liv, kvinnor och män är jämställda och rättssystemet avgör tvister. Inte familjer och klaner.
Det är ett bättre system.
Och det går att säga utan anklagelser om rasism.
Hederskulturen är ett problem. Kvinnor far illa. Unga far illa. Och hela samhället berörs när jämställdheten tar stora kliv bakåt.
Märkligt att Fi inte kan se det.
Gå till toppen