Kultur

Med kritisk blick på Kina

Kinas litterära marknad har förändrats. Kerstin Johansson läser två nya böcker av Yu Hua, vars ekonomiska framgång gett honom frihet att skriva om känsliga ämnen.

Yu Hua.Bild: Claudio Bresciani / TT

Yu Hua

BOKEN. Rop i duggregn. Övers Anna Gustafsson Chen. Bokförlaget Wanzhi. Den sjunde dagen. Övers Natalie Baker. Bokförlaget Wanzhi.
Kina är ett av världens mäktigaste länder, ekonomiskt såväl som politiskt. Det kan man inte utläsa av antalet översatta skönlitterära verk. Men något börjar förändras. Förra året översattes fler romaner, noveller, poesi och barnböcker från kinesiska till svenska än tidigare år och kanske indikerar detta att trenden har vänt.
En av de mest betydande prosaförfattarna i Kina är Yu Hua. Nu utkommer samtidigt, på svenska, både hans genombrottsroman, "Rop i duggregn", från 1991 och hans senast publicerade roman "Den sjunde dagen".
Yu Huas författarskap är intressant ur många aspekter, både vad gäller författarrollen och valet av stil och ämnen. Han är både kritikermässigt och kommersiellt framgångsrik och hans författarskap är därmed ett exempel på hur litteratur och ekonomisk utveckling interagerar i dagens Kina. Under de senaste decennierna har statens grepp om författarna ömsom lossats, ömsom stramats åt, men det är inte bara den politiskt repressiva staten som är fienden, utan ofta den kommersiella marknaden.
Den roman som blev Yu Huas internationella genombrott var "Huozhe" ("Att leva", övers Anna Gustafsson Chen, Ruin, 2006). Den berättar Kinas 1900-talshistoria, gestaltad genom bonden Fuguis liv, så som han återger det för en student som gett sig ut på landsbygden för att nedteckna folkliga sånger och berättelser. När romanen först publicerades i Kina var den ingen större framgång. Men när den välkände regissören Zhang Yimou gjorde en film av boken och förlaget snyggade till bokens yttre blev den däremot en kommersiell succé, som fick tryckas om gång på gång för att täcka efterfrågan. Efter detta utgavs även Yu Huas tidigare, mer avantgardistiska verk, i ny utformning och sålde bra.
En sådan ekonomisk framgång har gett honom frihet att skriva om känsliga ämnen, som han kanske annars hade valt bort. Yu Hua ser med kritisk blick på samhället och han skriver om korruption, om avsaknaden av demokrati och om marknadstänkandets absurditeter, men också om våld och brutalitet och bristen på humanistiska värderingar i samhället.
”Rop i duggregn” är en uppväxtskildring. Romanen är inte Yu Huas bästa verk, men ger en intressant inblick i barndomsupplevelser på landsbygden under 1960- och 70-talet. Berättarjaget, den intelligenta och iakttagande Sun Guanglin, blir tidigt bortadopterad. När han återvänder till sin familj brinner familjens hus upp, vilket kommer att påverka hans förhållande till fadern. Yu Hua beskriver hur barnens slagsmålskultur och våld mot varandra har sin motsvarighet i de vuxnas våld mot barnen och romanen visar hur våld kan ärvas socialt. Det är skrämmande att läsa om barnens låga status i samhället. När den sjuårige Lu Lu ser sin mor skickas till fångläger, anklagad för prostitution, går han till polisstationen och ställer den fullt rimliga frågan: ”Om ni skickar bort mamma, vem ska då ta hand om mig?” Och svaret uteblir, för ”vem brydde sig om vad ett litet barn hotade med?”.
Lite vassare är den senaste romanen, ”Den sjunde dagen” (på kinesiska 2013), även om en bitvis osäker svensk översättning ibland stör läsningen. Här levererar Yu Hua frän samhällskritik, som känns igen från essäboken ”Kina med tio ord” (övers Anna Gustafsson Chen, Natur & Kultur, 2013) och den burleska generationsromanen ”Bröderna” (övers Britta Kinnemark, Wanzhi, 2016).
Yu Hua blandar realism med fantasifulla inslag, till en grotesk och dråplig historia. I romanens inledning möter läsaren huvudpersonen och jagberättaren, Yang Fei, som redan är död, efter att ha omkommit i en olycka. Med ena ögongloben hängande från ögat, näsan på sned och klädd i en sliten pyjamas är han på väg till begravningsbyrån för att bli kremerad. Väl där inser han att det inte är så enkelt för en fattig att bli begravd, de rika har företräde även till krematorieugnen och Yang Fei tvingas vandra runt som vålnad i sju dygn. Under denna tid möter han olika personer som berättar om sina liv.
Berättelserna blir en provkarta på öden i dagens Kina. Romanen formar sig till en förödande kritik av girighet, materialism och maktmissbruk. I en intervju har Yu Hua gjort jämförelser mellan kulturrevolutionens politiska feber och det våld den gav upphov till och dagens ekonomiska feber och sociala våld. Där andra ser ytan blickar han djupt och kan dra paralleller mellan då och nu, på ett problematiserande sätt, som utesluter enkla förklaringar. Men i Yu Huas romaner finns alltid också uttryck för medkänsla och humanism. I ”Den sjunde dagen” är det kärleksfulla förhållandet mellan Yang Fei och hans far mycket rörande skildrat.
Efter att flera kinesiska förlag nekat att ge ut romanen, av rädsla för censurmyndigheten, publicerades den till slut av ett modigt förlag – och censurmyndigheten ingrep inte. Kommersialismen har alltså på gott och ont förändrat bokutgivningen i Kina. Vad Yu Hua har lyckats med är att skriva så att hans böcker går hem både hos kräsna kritiker och på marknaden. Och ibland seglar han förbi censuren.
Gå till toppen