Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Min mening

Läsartext: Kostsamma onlinebolag siktar mot patienter som ofta inte behöver vård

Om tillgängligheten ökar så ökar även konsumtionen – detta gäller även sjukvårdskonsumtion och här talar vi om onödig kostnadsdrivande vård som i många fall hade kunnat vänta eller helt och hållet avstås ifrån. Det menar dagens skribent som är kritisk till så kallade "nätdoktorer".Bild: Claudio Bresciani/TT
”Vård online” vinner snabbt popularitet och sprids över vårt land med stora kostnader för den skattefinansierade vården. De främsta aktörerna är ”Doktor.se”, ”Min doktor” och ”Kry” vars glättiga annonser dyker upp lite varstans i media, på bussar, i pendeltåg och så vidare.
Våra landsting har blivit tagna på sängen och försöker nu komma i kapp i denna, vill jag mena, mycket dyra (för skattebetalarna) och faktiskt onödiga företeelse.
Att påstå att denna nya ”virtuella vårdform” på något sätt i avgörande grad avlastar vår akutvård är inte sant – tillgängligheten och enkelheten (via var och ens smartphone), innebär att en ny grupp sjukvårdskonsumenter belastar vården just på grund av att det är ”så enkelt” (och billigt, ibland gratis för patienten) att få virtuell kontakt. En stor del av dessa ”vårdsökande” hade aldrig sökt ”konventionell” vård utan utgör till mycket stor del en ”ny” grupp som belastar landstingens budget.
Om tillgängligheten ökar så ökar även konsumtionen – detta gäller även sjukvårdskonsumtion och här talar vi om onödig kostnadsdrivande vård som i många fall hade kunnat vänta eller helt och hållet avstås ifrån. Detta är ett praktexempel på efterfrågestyrd och inte behovsstyrd vård, till yttermera visso finansierad av skattemedel!
Landstingen tvingas ersätta dessa aktörer med upp till 2 000 kronor per digital läkarkonsultation samtidigt som exempelvis cancervård och akutvård lider brist på personal och resurser.
Den absolut viktigaste ingrediensen saknas dessutom i den virtuella sjukvården, nämligen det fysiska mötet mellan läkare och patient. Detta möte mellan läkare och patient är självklart centralt i diagnostik och behandling vilket också har fastslagits av European Union of Medical Specialists (UEMS).
Att man via ett ”virtuell konsultation” kan ställa diagnos på till exempel halsfluss, urinvägsinfektion respektive lunginflammation är en gåta. Vid en genomgång gjord av smittskyddsläkare i Jönköping var just diagnoserna öroninflammation respektive lunginflammation vanligt förekommande när de granskade journaler 2017. Måhända får nätläkaren en viss hjälp vid ytliga manifestationer (exempelvis hudutslag) av patientens eventuella mejlfoto som stöd vid diagnostiken!
Det är intressant att notera att dessa delvis skattefinansierade virtuella sjukvårds aktörer väldigt sällan syns i kampen om de svårast sjuka… Nej, man vänder sig till den kategori kunder/patienter med banala problem som egentligen inte behöver vård men där vinsterna är snabba och enkla att nå.
I hälso- och sjukvårdslagen står det att: ”Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården” – ett uttalande som stämmer dåligt med dagens svenska sjukvård.
En stilla förhoppning är att vår sjukvårdsminister snabbt agerar och stoppar detta resursslöseri.

Bertil Sjölund

Läs mer: Skriv på Min mening
Gå till toppen