Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Förutom att Skånes städer ligger på värdefull mark, är de slösaktigt byggda.”

Att bevara det som är värdefullt genom att bygga smartare, effektivare – tätare – är fullt möjligt utomlands och borde vara det även i Sverige. Det skriver en grupp landskapsarkitekter, planerare och studenter som arbetar med frågor kring åkermark.

Cuneo i norra Italien får in tre gånger så många invånare på samma yta som Burlöv. Medan Burlöv präglas av en ogenomtänkt bebyggelse, parkeringar och utspridd industri, erbjuder Cuneo en behaglig kvartersstad, byggnader i mänsklig skala och folkliv på stadens gator, skriver artikelförfattarna.
Som en följd av bristande regelverk, låga arkitektoniska ambitioner och kortsiktig planering bebyggs nu Skånes åkerjord i rask takt – helt i onödan. Sedan 1960-talet har en yta som motsvarar fem nutida Lund byggts över.
Det tar tusentals år för ett jordskikt att bildas, något som gör att det inte går att se jord som en förnybar resurs. Samtidigt ökar trycket på åkrarna; befolkningen växer, i Sverige och i världen. Fler ska ha mat, men redan idag måste Sverige importera livsmedel för att klara matförsörjningen, något som är riskfyllt om en krissituation slår ut importen en längre tid.
Jorden i Skåne är så bra att för varje hektar åker som försvinner här måste upp till tio hektar sämre mark tas i anspråk någon annanstans i världen för att kompensera produktionsförlusten.
Förutom att Skånes städer ligger på värdefull mark, är de slösaktigt byggda. Till exempel får Cuneo i norra Italien in tre gånger så många invånare på samma yta som Burlöv.
Medan Burlöv präglas av en ogenomtänkt bebyggelse, parkeringar och utspridd industri, erbjuder Cuneo en behaglig kvartersstad, byggnader i mänskligskala och folkliv på stadens gator.
Burlöv ska visserligen bygga fler bostäder, men inte på ortens 20 hektar parkeringar, eller de öde gräsmattorna, utan på åkermark.
Malmö är en av landets mest tätbebyggda städer. Ändå bor det knappt 4 000 invånare per kvadratkilometer i stadens centrum. Det kan jämföras med 11 000 i Fredriksberg som ligger inbäddat i centrala Köpenhamn. Fredriksberg är trots sin folktäthet fritt från höghus och har generöst med parker.
Att bevara det som är värdefullt genom att bygga smartare, effektivare – tätare – är alltså fullt möjligt utomlands och borde vara det även i Sverige. Så har det också varit en gång i tiden, vilket syns tydligt i många av Sveriges äldre stadskärnor.
Beslutsfattare, både politiker och tjänstemän, måste våga ta bort ytkrävande parkeringsplatser och öde kommunala gräsmattor för att utnyttja marken optimalt. Kommunerna måste våga samarbeta med varandra för att uppnå en bebyggelse som är bra för både människor och miljö.
Idag konkurrerar kommunerna istället om att få så många invånare som möjligt och det gör att det byggs billigt och dåligt.
En lösning kan vara att kommunövergripande organ och myndigheter, som Region Skåne och Länsstyrelsen, tar ett starkare helhetsgrepp och hjälper kommunerna att planera ny bebyggelse på bästa sätt. En strategi är att bygga nära kollektivtrafik, för att underlätta resande som inte tär på miljön, minska antalet bilar och därmed behovet av de stora ytor som de kräver.
I en rapport som utkom 2010 påpekar bland andra Region Skåne och Trafikverket att 80 procent av marken inom en kilometer från Skånes tågstationer då var obebyggd. Helsingborg, till exempel, har stora planer på utbyggnad i stationsnära lägen, men precis som rapporten påpekar är det viktigt att hänsyn då också tas till den jordbruksmark som finns där.
Vi vill föreslå en framtid där skåningar bor tätt och mysigt, som i Cuneo eller Fredriksberg. Människor har nära till affärer, dagis och parker och företag nära till sina kunder. Städerna och byarna präglas av arkitektonisk ambition och omsorg om omgivningen. Onödiga kommunala gräsmattor har bebyggts och de resurser som frigjorts har lagts på ordentliga parker. I städerna tar människor sig fram med hjälp av cykel, spårvagn och buss. Den plats som bilar tagit används nu till sådant som bostäder och kollektivtrafik. De små orterna är koncentrerade nära stationer och busshållplatser.Och åkrarna ligger öppna.
Det som behövs är regler, rutiner och stöd som stimulerar förtätning av Skånes städer, till exempel skattelättnader för centralt belägen bebyggelse och bättre finansiering av kollektivtrafik.
Men framför allt behövs politisk vilja och ledarskap.
Ivan Forsman
landskapsarkitekt inom hållbar stadsbyggnad
Daniel Andersson
landskapsarkitekt och lantbrukare
Anders Larsson
agronomie doktor vid Sveriges lantbruksuniversitet
Susanna Hultin
landskapsarkitekt och hållbarhetskoordinator
Martin Vysoký
landskapsarkitekt inom hållbar stadsbyggnad
David Zimmerling
landskapsarkitekt och journalist
Fruzsina Stefán
landskapsarkitekt
Henrik Larsson
landskapsarkitekt
Justyna Grudziecki
landskapsarkitekt
Andrée Olsson
landskapsarkitekt
Ulrika Larsson
landskapsarkitekt
Nilas Lätt
landskapsarkitektstudent
Axel Pihl
landskapsarkitektstudent
Tor Lind
landskapsarkitektstudent
Klara Kållberg
landskapsarkitektstudent
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen