Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Viktig visit i Vita huset.

Donald Trump gör tummen upp. För Sverige?Bild: Manuel Balce Ceneta
Skulle det emellanåt framstå som stökigt i svensk politik går det ändå inte att jämföra med den konfliktnivå statsminister Stefan Löfven (S) möter under sitt USA-besök, som inleds idag, måndag.
Där råder vad som närmast liknar ett allas krig mot alla. Eller ett Donald Trumps krig mot resten. Mot medierna, mot det demokratiska partiet, mot delar av det egna partiet och den egna administrationen, mot vem som helst som ådrar sig den amerikanske presidentens vrede.
Det är onekligen två väldigt olika politiker som möts när Löfven på tisdagen (6/3) kliver in i Vita huset. Den lugne, närmast sävlige fackföreningsmannen som inte direkt har talets gåva, och den burduse affärsmannen Trump som talar fortare än han tänker – och emellanåt utan att tänka, vad det verkar.
Löfven blir den fjärde i raden av nordiska stats- och regeringschefer att träffa Trump i Vita huset, efter Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen, Norges statsminister Erna Solberg och Finlands president Sauli Niinistö.
Att Løkke Rasmussen och Solberg fick förtur är kanske inte så märkligt med tanke på att Danmark och Norge är medlemmar av försvarsalliansen Nato.
Men även för Sverige är det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet med USA viktigt, på sätt och vis extra viktigt just för att Sverige står utanför Nato.
I internationell politik är the special relationship, den speciella relationen mellan USA och Storbritannien – historiskt, kulturellt, ekonomiskt, diplomatiskt och militärt – ett begrepp.
Men det går också att tala om en speciell relation mellan Sverige och USA. Från den stora utvandringen till Amerika under 1800-talets andra hälft och 1900-talets början, över den enorma kulturella påverkan USA haft i Sverige, till det nära och fördolda försvarssamarbetet länderna emellan.
Från andra världskriget och fram till 2002 sammanfattades Sveriges säkerhetspolitiska linje i meningen "alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig". Men det var i mångt och mycket en fasad. Under kalla kriget förberedde sig Sverige i hemlighet för att ta emot hjälp från USA vid ett sovjetiskt anfall. Det gav Sverige tillgång till avancerad amerikansk teknik och löften om direkt militärt stöd. Även med kärnvapen.
För USA:s del handlade det om att kunna skydda Norge – och i förlängningen sjöförbindelserna över Nordatlanten – mot ett sovjetiskt angrepp.
Enligt Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet har Sveriges säkerhetspolitiska betydelse för USA återigen ökat, bland annat efter Ukrainakrisen. USA behöver Sverige. Och det är nog tur. För Sverige.
Säkerhetsläget runt Östersjön har förvärrats och det finns inte mycket som tyder på en förbättring i närtid. Försvarsmaktens färska perspektivstudie beskriver utvecklingen som oförutsägbar. Ryssland fortsätter att utveckla sin militära förmåga. I ett aggressivt tal i torsdags kungjorde president Vladimir Putin att landet har utvecklat kärnvapen som kan ta sig igenom missilförsvarssystem och att kärnvapenarsenalen ska utökas med kryssningsrobotar som kan nå varje punkt på jordklotet.
Oavsett åsikt om president Trump – Sverige behöver goda relationer med USA. Det behöver Stefan Löfven knappast påminnas om. Men kanske en del av de övriga statsråden i den rödgröna regeringen.
Läs alla artiklar om: Löfven möter Trump
Gå till toppen