Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Valet 2018

Debattinlägg: ”Kontakt med ungdomsförbunden vid bokbord kan erbjuda möjligheter.”

Att som rektorerna på Lunds kommunala gymnasieskolor förbjuda ungdomsförbundens bokbord på sina skolor riskerar att skada demokratin. Det skriver Malena Rosén Sundström, universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Många ungdomar uppger att de tar del av politiska debatter via sociala medier, men desto färre att de själva deltar, skriver Malena Rosén Sundström.Bild: Larsen, Håkon Mosvold
Företrädare för sex politiska ungdomsförbund i Lund hoppas att rektorerna på Lunds kommunala gymnasieskolor ska ompröva sitt beslut att förbjuda ungdomsförbunden att ha bokbord på skolorna (Aktuella frågor 3/3). Beslutet innebär enligt ungdomsförbunden att en viktig demokratisk dialog går förlorad. De sätter fingret på något mycket viktigt.
De politiska partierna har en central roll i den representativa demokratin – de utgör länken mellan medborgarna och de beslutsfattande församlingarna. Runtom i västvärlden minskar antalet medlemmar i de politiska partierna. Om utvecklingen fortsätter innebär det en stor utmaning för den representativa demokratin. Trenden är dessutom tydligast bland ungdomar och unga människor, det vill säga de grupper där partiernas återväxt måste finnas. I Sverige finns visserligen tecken på att medlemstappet avstannat, men sett i ett historiskt perspektiv rör det sig ändå om en nedgång.
I ett pågående forskningsprojekt om ungas politiska deltagande har jag intervjuat 50 ungdomar som är medlemmar i ett politiskt ungdomsförbund eller en samhällsinriktad förening. Bland de partipolitiska medlemmarna har en del fått kontakt med ungdomsförbundet, och sedan blivit medlem, just genom bokbordsarrangemang på sin gymnasieskola.
Men det betydelsefulla är givetvis inte enbart, eller ens främst, om ungdomarna blir partimedlemmar eller ej. Ännu viktigare är just den demokratiska dialogen (som kan väcka intresse och sedan omvandlas i medlemskap): att de unga ges möjlighet att informera sig om partiernas hållning inom olika områden och att ställa frågor, att prata politik. Att unga människor blir intresserade väljare som är med och utformar demokratin.
I en annan del av forskningsprojektet har vi undersökt hur unga ser på politiska samtal via sociala medier. Många ungdomar uppger att de tar del av politiska debatter via sociala medier, men desto färre att de själva deltar. Det finns många anledningar till det, så som ett hårt och polariserat debattklimat eller att man inte vill riskera att framstå som okunnig. Sett i det ljuset är det viktigt att unga också ges andra möjligheter att prata politik. Kontakt med ungdomsförbundens representanter vid bokbord kan erbjuda sådana möjligheter.
Skolan har en viktig roll i att fostra ungdomar till demokratiska medborgare. Att ge eleverna möjlighet till samtal med företrädare för de politiska partierna är en del i detta. I skolan tränas eleverna i självständigt och kritiskt tänkande. Att de får omsätta detta inte bara i klassrummet utan också i samtal med politiska representanter bör vara av stor vikt: att få fråga, ifrågasätta och diskutera är en livsnerv i demokratin.
Det är ytterst skolans rektorer som tar beslut om att bjuda in politiska partier till skolorna. Att ta ställning till vilka partier som ska bjudas in är inte oproblematiskt, men de nya bestämmelser i skollagen som trädde i kraft vid årsskiftet var tänkta att underlätta för rektorerna i sådana ställningstaganden.
De politiska partier som bjuds in får enligt de nya bestämmelserna begränsas till att omfatta de partier som är representerade i beslutsfattande församlingar på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå. Andra urval får också göras utifrån objektiva kriterier. Att välja att inte bjuda in några partier alls är visserligen ett objektivt kriterium, men det riskerar att skada demokratin.

Malena Rosén Sundström

Malena Rosén Sundström är universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Läs mer:”Den demokratiska dialogen går förlorad.”
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Läs alla artiklar om: Politiska bokbord i skolan
Gå till toppen