Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Att vara hijabi i Sverige är att ständigt få frågan ”Varifrån kommer du?”

Slöjan är en het debattfråga i ett världens mest jämställda länder. Baraa Ahmed Abd-aljawad är van vid att bli ifrågasatt. Men hon ser också tecken på att kvinnor, trots sina olikheter, blir allt bättre på att stötta varandra.
– Vi är hälften av befolkningen. Om vi backar varandra blir vi så mycket starkare.

Baraa Ahmed Abd-aljawad, 19 år, jobbar som kassörska och drömmer om att en dag bli skådespelare.Bild: Britt-Mari Olsson
”Alla kämpar med olika saker. Så var snäll. Alltid.”
Det översatta citatet är hämtat från Skam, den norska tv-serien som Baraa Ahmed Abd-aljawad älskar. Särskilt den fjärde säsongen, som berättas utifrån den muslimska tjejen Sana, och som har hjälpt tittarna att se människan bakom slöjan.
– Jag kan relatera mycket till hur Sana har det. Vi slöjbärande kvinnor har ett liv vi också. Vi kanske inte dricker alkohol, men vi finns där för våra vänner och lever vardagliga liv.
En hijabi som har påverkat många är Sana, spelad av Iman Meskini, från den fjärde säsongen av den norska tv-serien Skam, som sändes våren/sommaren 2017 i SVT.Bild: SVT
I maj 2017 var det vernissage för Baraa Ahmed Abd-aljawads egen fotouställning ”Den beslöjade kvinnan” på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Den då artonåriga Baraa hade gjort ett gymnasiearbete i ämnet och hennes lärare peppade henne att ta kontakt med Dunkers – som gärna ville ställa ut hennes bilder.
– Med utställningen ville jag visa människan bakom slöjan. Många tror att vi är extremister, men vi är helt normala människor som väljer att praktisera vår religion i vår vardag.
Hon började själv bära hijab som barn.
– Jag har blivit kallad påskkärring flera gånger, men har inte blivit utsatt för värre rasistiska attacker än så. Samtidigt känner man det i atmosfären.
– Jag vet att det är större risk för mig, som är normbrytande, när jag är ute och går ensam på kvällen. Men jag väljer att inte låta rädslan ta över mitt liv eller min vardag. Jag vill leva ett liv som alla andra.
Hon berättar om den dömande blicken, den som i perioder har påverkat hennes självförtroende.
– Den finns där, det är svårt att beskriva den men jag känner blicken. Beslöjade kvinnor blir ofta attackerade och utsätts för fördomar. Många skyller terrorismen på oss. Och vi får alltid frågor om var vi kommer ifrån. Alltid.
Läs också Nästan bäst i världen – men striden om jämställdhet är inte över
Själv bär hon sin hijab med stolthet.
– Jag vet att det är större risk för mig, som är normbrytande, när jag är ute och går ensam på kvällen. Men jag väljer att inte låta rädslan ta över mitt liv eller min vardag. Jag vill leva ett liv som alla andra.
Bara några hundra meter från kulturhuset i Helsingborg ligger rådhuset. Där har en av stadens toppolitiker, Liberalernas kommunalråd Maria Winberg Nordström, drivit frågan om slöjförbud i skolan.
”Svensk grundskola ska inte acceptera uttryck för förtryck”, motiverade hon förslaget i ett debattinlägg våren 2017. Hennes motion om slöjförbud i grundskolan togs upp när Liberalerna höll landsmöte i november. Förslaget röstades ned, men frågan debatterades intensivt under mötet, rapporterade flera medier. Förslaget om ett förbud mot att bära burka och niqab på offentliga arbetsplatser röstades också ned.
Debatten om slöjan sveper fram över Europa. I Frankrike infördes slöjförbud i skolan redan 2004, tillsammans med andra religiösa symboler. 2011 införde landet förbud mot burka och niqab. Flera länder, däribland Nederländarna och Österrike, har följt efter och förbjuder heltäckande huvudduk på vissa offentliga platser. I Danmark föreslog regeringen i februari 2018 ett burkaförbud.
Läs också Ett år av kamp för kvinnofrid – i och utanför rätten
I en uppmärksammad dom från 2017 gav EU-domstolen en belgisk arbetsgivare rätt efter att ha avskedat en kvinna med hijab eftersom det fanns en uttalad policy på företaget som förbjöd alla religiösa och politiska symboler.
I Sverige rapporterades det under året om liknande fall - slöjbärande kvinnor som har nekats jobb för privata företag, med hänvisning till företagets policy. Till exempel anställer inte flygbolaget SAS personer som bär synliga religiösa symboler.
Sverigedemokraterna har på många håll i landet, även i riksdagen, lagt motioner om att införa ett slöjförbud i skolan. Men än finns inga förbud mot att bära niqab, hijab eller annan form av huvudduk i det offentliga. Polis, räddningstjänst och försvarsmakten är tre offentliga organisationer som tvärtom har förenklat livet för slöjbärande anställda genom att köpa in specialdesignade slöjor.
Slöjan har kommit att bli en stark symbol i jämställdhetsdebatten.
Rascha Bagdadi, Baraa Ahmed Abd-aljawad och Safyah El-makdah. ”Jag har både vänner som bär slöja och som inte gör det. För oss är det ingen big deal, säger Baraa Ahmed Abd-aljawad.Bild: Sven-Erik Svensson
Baraa Ahmed Abd-aljawad är van vid att svara på frågor om hedersförtryck.
– Låt oss välja vad vi vill göra. Det är våra kroppar! Det finns tjejer som blir tvingade att ta på sig slöjan, absolut. Men av alla slöjbärande kvinnor jag känner kommer jag inte på en enda som har blivit tvingad.
Safyah El-makdah är en av hennes närmaste vänner. Hon beskriver hur hon blev utfrågad av skolsköterskan som åttaåring på sin skola.
– ”Mår du bra?” ”Har någon tvingat dig till detta?” Ända sedan dess har jag fått försvara min rätt att bära slöja i det här landet. Jag känner mig inte lika värd som andra kvinnor. Ingen vet om vår kamp. Hur mycket vi kämpar med att både vara en del av det svenska samhället och samtidigt följa vår tro, säger Safyah El-makdah.
Att få göra en egen utställning om slöjan på Dunkers har gett Baraa Ahmed Abd-aljawad mod. Hon känner att hon träder in i vuxenvärlden med ett helt annat självförtroende än vad hon tidigare har haft.
– Jag ser möjligheter. Att jag kan klara det som verkar omöjligt. Jag bestämde mig till exempel för att ta körkort innan min nittonårsdag, och jag lyckades ta körkortet en vecka före födelsedagen.
– Om man är motiverad och tror på sig själv kan man klara allting. Det låter kanske löjligt med körkortet, men för mig var det ganska personligt.
Läs också Papporna måste ta klivet fram när föräldraledigheten blivit en kvinnofälla
Hennes högsta dröm är att bli skådespelare.
– Jag vet att det är jättesvårt, speciellt i Sverige, med slöja. Men samtidigt blir det mer och mer vanligt. I större städer brukar jag se många beslöjade kvinnor som jobbar i köpcentrum och sådär. Det är ganska mäktigt.
En vecka före internationella kvinnodagen 2018 träffar hon sina närmaste vänner på ett kafé i centrala Helsingborg. 8 mars är viktig, tycker vännerna, som alla är i tjugoårsåldern. Alla utom Baraa är födda i Sverige. Hon kom hit som åttaåring från Libyen.
Jessika Pham, Rascha Bagdadi, Faten Mansour, Baraa Ahmed Abd-aljawad och Safyah El-makdah är fem vänner runt tjugo som upplever att de har lika goda förutsättningar som jämnåriga män. Däremot har de upplevt diskriminering och orättvisor kopplade till etnicitet. Fyra av dem är födda i Sverige - men de får alltid frågor om var de kommer ifrån.Bild: Sven-Erik Svensson
– I våra föräldrars hemländer lever kvinnor ofta mer begränsat. Mannen arbetar och kvinnan ska ta hand om barnen. Här har vi större möjligheter. Om jag får barn kommer det vara självklart att jag och min man ska dela på ansvaret, säger Jessika Pham.
Hon har nyss börjat jobba på Ikea.
– Det är ett företag som har kommit långt. Många chefer är kvinnliga. I mitt jobb kör jag truck, precis som männen. Jag har inte märkt att det är skillnad på kvinnor och män i arbetslivet.
Faten Mansour säger:
– Jag är kvinna, men dessutom är jag muslim och bär slöja. Det är där diskrimineringen finns i det svenska samhället. Jag ser att mina begränsningar mer handlar om att jag är i minoritet som slöjbärande muslim, inte för att jag är kvinna. Jag hoppade av juristutbildningen för att det inte fanns en enda person jag kunde identifiera mig med.
Läs också Bara den som brinner kan bli utbränd
Baraa Ahmed Abd-aljawad håller med om att det kan vara svårt att känna sig som en del av den svenska jämställdhetskampen som slöjbärande muslim. Men hon är också hoppfull, hon ser hur allt fler slöjbärande kvinnor tar plats i offentligheten och att kvinnor blir bättre på att stötta varandra, trots sina olikheter.
– Titta bara på Metoo. Det är ganska mäktigt. Vi är hälften av befolkningen, och om vi backar varandra blir vi så mycket starkare.

Muslimska huvuddukar

Muslimska kvinnor använder ofta olika slags huvuddukar. Bruket baserar sig på tolkningar av ord i Koranen, till exempel ”Säg till dina hustrur och döttrar att svepa sina kläder omkring sig” (Sura 33:39, se även 24:31). Här är några olika varianter av muslimska huvuddukar.
Källa: Mohammad Fazlhashemi, Umeå Universitet, Seattle Times mfl.Bild: HD-Sydsvenskan
Läs också Forskare: Slöjan har blivit en identitetsmarkör
Läs också För henne är frihet att kunna visa håret
Läs också Protesterar mot lagstadgad slöja i Iran
Läs också Jag har känt mig befriad ända sedan jag valde att bära min slöja
Gå till toppen