Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Att satsa på föräldrar lönar sig för alla.

Lönsam ledighet.Bild: Hasse Holmberg / TT
Den svenska föräldraförsäkringen kostar för mycket, menade Siri Steijer från tankesmedjan Timbro i ett debattutspel härförleden.
"För hela föräldraförsäkringen har Sverige mer än dubbelt så höga utgifter som snittet inom OECD. Det är ohållbart", skrev hon i Aftonbladet.
Men Sverige sticker ut i fler avseenden än så. Bland annat genom den högsta sysselsättningsgraden bland kvinnor i hela EU, nästan 80 procent. Och som framgick i DN på internationella kvinnodagen i torsdags är önskan om att få mer tid med barnen en återkommande förklaring till att kvinnor jobbar mindre i jämförbara länder.
Så är det till exempel i Frankrike, där kvinnor visserligen utgör 47 procent av den totala arbetskraften, men också har 81 procent av alla deltidsanställningar. I Österrike är närmare hälften av de arbetande kvinnorna deltidsanställda. Även i Tyskland, som har EU:s näst högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor, väljer många mammor att stanna hemma när barnen är små.
En viktig förklaring till att svenska kvinnor jobbar mer är naturligtvis att Sverige har så välutbyggd barnomsorg. Men det vore naivt att tro att föräldraförsäkringen inte skulle ha något med saken att göra. Liksom att tro att mammor överlag skulle stanna hemma hälften så länge om föräldraledigheten halveras, så som Steijer föreslår.
Följden skulle snarare bli att kvinnorna tog ut en ännu större del av föräldraledigheten och att fler valde att stanna hemma med barnen utan att få någon ersättning. Allt talar för att en sådan utveckling leder till mindre jämställda familjeförhållanden och ökade könsskillnader på arbetsmarknaden.
Steijer har en poäng när hon pekar på en överhängande risk för att de som är föräldralediga länge halkar efter i karriären. Men för jämställdheten löses detta bäst genom att helt enkelt vika fler månader med föräldrapenning för respektive förälder. Det inser regeringen som har reserverat en tredje månad i föräldraförsäkringen. Men mer behöver göras, så som läget ser ut: år 2015 tog kvinnorna ut 74 procent av dagarna med föräldrapenning
Den skeva fördelningen av uttaget bidrar till att befästa skeva strukturer. Men att föräldrapenningen, som Steijer påstår, skulle vara orättvis mot personer som inte har barn är däremot ett argument som faller platt. Även om inte alla föräldrar lyckas jämna ut varenda krona genom egna transfereringar mellan olika skeden av livet ger systemet på det hela taget tydliga vinster för samhällsekonomin.
Med en åldrande befolkning vore det vanskligt för den framtida försörjningsbördan om färre skaffade barn. Och med kortare föräldraledighet skulle barnomsorgskostnaderna skena. För att inte tala om hur det skulle skada landets ekonomi med regeländringar som får kvinnor att arbeta färre timmar.
Visst kostar föräldraförsäkringen åtskilliga miljarder. Men arbetsmarknadsstatistiken vittnar om att det är väl investerade pengar.
Gå till toppen