Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Den handlar om människors självbild. Berövar man dem deras vapen, känner de sig kulturellt och socialt utplånade.”

Problemet med den amerikanska myten är att den lantliga idyllen med fulländad individuell frihet inte ryms i en högutvecklad stat. Det skriver Ian Buruma, redaktör för The New York Review of Books.

Ronald Reagan förstod sig bättre på många amerikaners mytiska längtan än de flesta andra presidenter, kanske för att han själv hade spelat i en rad västernfilmer, skriver Ian Buruma.Bild: John Locher/AP/TT AP Photo
Att försvara amerikanska medborgares rätt att köpa halvautomatiska gevär och att bära dolda vapen är som att förneka att människan har del i klimatförändringarna.
Rationella argument biter inte. Oavsett hur många skolbarn som skjuts ihjäl eller hur många vetenskapliga bevis som än läggs fram för koldioxidutsläppens effekter, så ändrar människor inte mening när en fråga handlar om deras identitet.
Alltså spelar det ingen roll att människor i New York, San Francisco eller till och med Houston föreslår olika sätt att kontrollera vapenförsäljningen till civila. Det stärker bara motståndet hos dem som är mest för rätten att äga dödliga vapen. Ofta försvarar de sig med samma glöd som troende när de anser att deras gud har skändats.
Läs mer: Skolor i USA får hjälp med beväpning
Bakom gruppidentiteter finns alltid en historia. Den amerikanska konstitutionens andra tillägg, som garanterar rätten att äga och bära vapen, antogs 1791 när människor som gjort uppror mot den brittiska monarkin ansåg att de, när så krävdes, måste kunna försvara sig mot en förtryckande stat. Tolkningen av texten har ifrågasatts gång efter annan, men den ursprungliga tanken var att medborgarmiliser skulle vara beväpnade.
Många amerikaner, särskilt på landsbygden och i sydstaterna, uppfattar denna kollektiva rätt som en helig rättighet för var och en. Agitatorer har skördat stora framgångar i båda grupperna genom att påstå att kust- och storstadsbefolkningarna är ute efter att avskaffa rätten till vapen. Rädslan de utnyttjar bottnar i något djupare än jaktintresse och behovet av självförsvar. Den handlar om människors självbild. Berövar man dem deras vapen, känner de sig kulturellt och socialt utplånade. Men är det kärnpunkten i många amerikaners identitet, så visar det på en besynnerlig motsägelse i deras nationella självuppfattning.
Konstitutionens andra tillägg är en juridisk konstruktion, vilket USA på sätt och vis också är. Som invandrarnation vilar USA inte på en gemensam historia eller kultur. Grunden för USA är lagen – det enda som kan förena människor med så många skilda kulturella bakgrunder i ett gemensamt projekt.
Det är alltså inte konstigt att det finns så många advokater i USA eller att amerikaner förlitar sig mer på lagen än exempelvis japanerna som hellre utgår från sedvänjor och traditioner. Om USA kan sägas ha en sekulär religion, så är författningen dess heliga skrift. Just så uppfattar också de konservativa landets grundlagar, inklusive det andra tillägget.
Samtidigt omhuldar många amerikaner de nationella myterna som på sitt vis är lika fundamentala, men raka motsatsen till föreställningen om ett land som utgår från lagen.
I en klassisk Vilda västern-historia är hjälten en ärrad revolverman, en ensamvarg som instinktivt kan skilja rätt från fel, en frihetsälskare som rider mot solnedgången på sin trogna häst med sitt gevär över axeln. Som när John Wayne dyker upp för att rädda nybyggarna undan svartklädda skurkar vars illdåd hotar friheten vid de amerikanska utposterna.
Vilka är då dessa skurkar i svart? De är bankirer, advokater, affärsmän och järnvägsentreprenörer som ofta agerar på uppdrag av mäktiga typer i de stora städerna på USA:s östkust. De köper sig egna slagskämpar, men de svartklädda hör hemma i en värld med kontrakt, avtal och överhet.
De flesta berättelser om Vilda västern utspelar sig i lantliga idyller där människor, som lever fritt och oberoende, plötsligt hotas av en överhet med världsliga lagar som vapen. De enda lagar en västernhjäte kan godta är Guds och sitt eget samvetes. Och för att kunna försvara dem måste han ha sin revolver.
Problemet med den amerikanska myten är att denna lantliga idyll med fulländad individuell frihet, detta naturtillstånd, inte ryms i en högutvecklad stat med banker, domstolar, företag och lagstiftningar. Konstitutionens andra tillägg är en eftergift för myten, dold av det faktum att den också finns i lagen.
Ronald Reagan förstod sig bättre på många amerikaners mytiska längtan än de flesta andra presidenter, kanske för att han själv hade spelat i en rad västernfilmer. När han i sitt installationstal 1981 sade ”staten är inte lösningen på våra problem, staten är problemet” lät han som en revolverman trots att han talade som USA:s nyvalde president.
På ett mycket grövre och mer aggressivt sätt har Donald Trump följt Ronald Reagans exempel. Han är på riktigt en sorts revolverman, likgiltig för regler och respekt i sitt styre. Trump förenar desperadons agerande med att gynna de svartklädda skurkarnas intressen: storföretagen, bankerna och deras politiska representanter i Washington.
Trump är en New York-svindlare som förstår vad bibelbältets vapenälskare fruktar. När USA slits sönder i ett allt våldsammare kulturkrig om landets nationella identitet, så har Trump en säregen förmåga att personifiera det värsta hos båda sidor: revolvermannens laglöshet och den omåttliga girigheten hos den urbane glidaren.
Ska de farliga sprickorna som klyver vårt samhälle kunna tätas, måste USA få en president som kan överbrygga de kulturella klyftorna. Tyvärr kunde man inte ha valt någon som är mindre lämpad för den uppgiften.

Ian Buruma

Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Ian Buruma är redaktör för The New York Review of Books och författare till, bland andra böckerna, Year Zero: A History of 1945, på svenska År noll. Historien om 1945.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Läs alla artiklar om: Kritiken mot NRA
Gå till toppen