Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Båstad

Arbetet mot rasism, kränkningar och mobbning är igång i Båstads skolor

En tystnadskultur där eleverna helst inte pratar med vuxna om de utsätts för något, och rasistisk jargong. Arbetet för att barn ska känna sig tryggare i Båstads skolor har inletts.

Pernilla Björnsdotter Ackerman på Friends. En del av arbetet som Friends gör är övergripande för hela Båstads kommun och en del är anpassat för respektive skola.Bild: Lisa Skeppstedt
Under måndagen var Pernilla Björnsdotter Ackerman från stiftelsen Friends på plats i Östra Karups skola för att utbilda och samtala personal och föräldrar. Det handlar om ett arbete för barns rätt till en trygg skola och förskola, som Båstads kommun genomför i samarbete med Friends och Örebro universitet.
Bakgrunden är att eleverna fyllde i en enkät i höstas, och i den framkom bland annat att det råder en tystnadskultur och tecken på machokultur.
Det som Pernilla Björnsdotter Ackerman fokuserar på just nu är att få med hela skolan i arbetet.
– Det ger bäst resultat ser man i forskning. Alla behöver reagera och agera när något sker. Det spelar ingen roll om du är vaktmästare eller jobbar i skolbespisningen, alla behöver vara delaktiga. Arbetet kan inte bara läggas över på kuratorer och enskilda eldsjälar.
Fakta

Mitt barn är utsatt, vad kan jag göra?

1. Prata med och lyssna på ditt barn om det som händer.

2. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor.

3. Kontakta rektorn på skolan.

4. Om du inte får hjälp av skolan, gå vidare till kommun eller annan huvudman.

5. Om du inte tycker att skolan gör tillräckligt – kontakta BEO eller DO.

Källa: Friends rapport 2017

Resultatet som framkom i Båstads kommun är inte unikt. Enligt Friends rapport från 2017 brukar 23 procent av barnen i Sveriges skolor vara oroliga för att bli ensamma på rasterna, och 25 procent av eleverna i årskurs tre till sex har blivit utsatta för kränkning.
– Det är vanligt att man förklarar kränkningssituationer med egenskaper och personlighetsdrag hos en individ. Det är viktigt för Friends att ta in fler perspektiv för att förstå mobbning och kränkningar, för det är komplext.
I enkäten fram också att det råder en rasistisk jargong på samtliga skolor, men i olika grad.
– En skola behöver känna igen vad som är en rasistisk jargong och en sexistisk jargong. Ett exempel kan vara att man får sitt utseende kommenterat och att man som tjej får höra ”har du mens eller?”
– Då behöver man gå in och jobba med det. Barn vet ju att man inte ska uttrycka sig på det sättet, men de vet inte varför.
Fakta

Mitt barn utsätter andra, vad kan jag göra?

1. Prata med och lyssna på ditt barn om det som händer.

2. Skapa en handlingsplan tillsammans med ditt barn för att skapa förändring.

3. Skapa en positiv kontakt med skolan.

4. Stötta ditt barn och visa att det är handlingarna och inte ditt barn som är fel.

5. Uppmuntra barnet när mobbningen har upphört.

Källa: Friends rapport 2017

På Östra Karups skola finns det en struktur för hur man arbetar med värdegrund och normkritiska övningar.
– Det normkritiska arbetet kan man bryta ner till två strategier. Det ena är att synliggöra de normer som finns i just min skolkontext. Vad är det som är trendigt här? Vad är populärt? Vad är snyggt och coolt? Normer som även medför outtalade regler för vad som är fel, ocoolt eller töntigt. Det som skapar ett vi och dom.
– Den andra strategin är att problematisera det här. Peka på hur normer kan verka begränsande och medföra olika typer av maktobalanser och orättvisor.
Pernilla Björnsdotter Ackerman påpekar att det är väldigt svårt att upptäcka vad som är en norm när man befinner sig i normens mitt därför behöver samtalet om skolans lokala normer få ta plats både bland elever och lärare.
Tidsplanen för värdegrundsarbetet i Båstads skolor är tre år.
– Vi måste jobba långsiktigt. Det här är ett arbete som tar tid. Att börja jobba normkritiskt, när man inte gjort det tidigare, kan vara en smärtsam process. Men vår erfarenhet på Friends är att eleverna ofta upplever det som ett spännande och roligt arbete.
Fakta

Friends ordlista

Kränkning beskrivs i undersökningen som en handling som gör att ett barn/elev som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.

Kränkande behandling är ett begrepp som används i skollagen och innebär ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Mobbning är när ett barn/elev blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer systematiskt vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig.

Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning sexuell läggning eller ålder.

Trakasserier är när ett barn/elev blir kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig för trakasserier.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt.

Plan mot kränkande behandling är en plan för skolans arbete mot kränkningar. Planen ska upprättas varje år och innehålla en beskrivning av skolans åtgärdande, förebyggande och främjande arbete.

Gå till toppen