Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Sven-Åke Olofsson: Sven-Åke Olofsson: "Många kommuner blir färre men väljarna tillfrågas inte."

Bild: Erik Nylund
Frågan om kommunsammanslagningar poppar upp allt oftare. Ser man det i ett skånskt perspektiv handlar det om Åstorp, Klippan, Örkelljunga och Perstorp. Ängelholm och Båstad har figurerat liksom Ängelholm och Höganäs. Och så kan man fortsätta till Landskrona och Svalöv, Kävlinge och Lomma, Burlöv och Malmö, Ystad och Skurup och Sjöbo med flera.
Tidigare statsministern Göran Persson (S) har sagt att om han hade fått sitta kvar efter 2006 skulle frågan ha väckts direkt. Nu har den fått ny fart av att många mindre kommuner inte anses klara kostnadsexplosionen som väntar. Ett annat argument är att kommuner måste bli större för att locka till sig kvalificerad personal. Och att små kommuner inte kan leva upp till nya krav på samhällsservice.
Motargumentet är att det går att samarbeta utan att slås ihop. Eller att medborgarna får ännu mer distans till sina politiker. Dessutom minskar antalet förtroendevalda.
Vad ska medborgarna tycka i brist på konkreta förslag? Helt annorlunda är situationen för insiders som politiker och tjänstemän. Tankesmedjan Intelligence Watch lade i början av året fram ett förslag där 33 skånska kommuner skulle bli 15 storkommuner. Men väl så intressant är den enkät som gjordes bland kommunstyrelseordförande och höga tjänstemän. 65 procent av politikerna och 82 procent av kommuncheferna vill se färre och större kommuner.
Samtidigt arbetar en statlig utredning ledd av riksdagsledamoten Niklas Karlsson (S) från Landskrona. En uppgift är att titta på kommunsammanläggningar som ett sätt att hantera kommande utmaningar. En sådan är kostnadsutvecklingen inom äldreomsorgen.
I Danmark har regeringen använt en hård hand för att minska antalet kommuner trots motstånd. 2007 reducerades 270 kommuner till 98!
Många kommuner blir alltså färre men frågan är när och om väljarna hörs. Diskussionen fördjupas alltmer i ganska slutna kretsar men det finns ingen motsvarighet i partiernas dialog med väjarna. Vi har ett val om några månader, ett utmärkt tillfälle för rådgivande folkomröstningar. Men detta hade krävt omfattande utredningar och faktamaterial att ta ställning till. Den chansen är försutten för denna gång.
De tunga ekonomiska frågorna kommer här som i Danmark att driva fram kommunreformer. Säkert kommer det att talas om kommundelsnämnder för att minska avståndet mellan styrande och medborgare. Problemet är bara att sådana fungerat dåligt i många kommuner som prövat dem.
Det finns inga enkla svar på vad som är bra eller dåligt i den här utvecklingen. Men medborgarna måste höras och involveras och ges en chans att värdera det som politiker och tjänstemän ser framför sig. Än så länge tassas det runt frågan. Stora kommuner vill inte genera små med propåer. Små vill inte visa stora att de vill ge upp självständigheten. Ett dåligt betyg för höjden i offentlig debatt valåret 2018.
Gå till toppen