Är vi osunt fascinerade av mördade kvinnor och deras kroppar? Förra helgen läste jag Katarina Wennstam i Dagens Nyheter och Rakel Chukri i Sydsvenskan med stort intresse. Deras texter fick mig att reflektera över hur vi på Aftonbladet och andra medier faktiskt skildrar mördade kvinnor. Katarina Wennstam ställer frågor som är högst relevanta. Är verkligen antalet slag med hammare mot Tovas (som mördades av sin pojkvän) huvud av stort allmänintresse?