Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Med andra ord

Läsarbrev: "För Avellan tycks det bara finnas en lösning. Marknaden."

Mikael Stigendal:
Det finns inga klasser, skriver Heidi Avellan (17/3). Talet om klasser hör historien till. Men hur kan det då komma sig att enorma rikedomar har omfördelats till de välbeställda under de senaste decennierna? Det är också klasskamp. Själv har jag synliggjort arbetarklassen genom min rapport En fråga om klass i framtidsstaden Malmö (Katalys). Det rör sig om 45 procent av alla förvärvsarbetande Malmöbor. De har mycket gemensamt vad gäller arbetsförhållanden och lönevillkor. Om fler upptäckte detta skulle de kunna hävda sina gemensamma intressen mera kraftfullt. Precis just det som borgarklassen har varit så bra på under de senaste decennierna. Och de har haft stor hjälp av det osynliggörande som Avellan företräder i sin artikel.
För Avellan tycks det bara finnas en lösning. Marknaden ska bestämma. Det har dock skapat växande klyftor, arbetslöshet, fattigdom och krig. Det vet vi nu efter flera decennier med denna politik. Mer av samma, alltså? Häpnadsväckande. Själv vill jag vara framtidsoptimist. Men det kräver att vi lyfter blicken. Det gör jag i rapporten genom att ställa en fråga om hur Malmö ska förtjäna sin plats i världen. Ännu bättre kan det bli om många Malmöbor engageras i en förnyelse av demokratin. Talet om arbetarklass fyller då en viktig funktion eftersom det adresserar människor utifrån vad de bidrar med och har gemensamt. Är det inte hög tid att välja en annan väg innan de främlingsfientliga högerkrafterna tar över och klimatförändringarna beseglar vårt öde?
Heidi Avellan:
Nej, jag skriver inte att det inte finns klasser. Jag kritiserar Stigendals lösning på Malmös problem: "mobilisera arbetarklassen". Vad Malmö behöver är fler jobb och fler i jobb. Företag, företagare, framtidstro.
Anders Cnattingius (L):
Vellinge stod i skottgluggen för ledaren (21/3) och några klarläggande kan vara på sin plats. Det finns ingen lagstadgad rättighet till bostad för svenska medborgare, och därmed inte heller för nyanlända med uppehållstillstånd. Samma rättigheter gäller för båda grupperna. Barnfamiljer är undantagna, då socialtjänsten är skyldig att se till barnens bästa.
Menar tidningen att det ska gälla större rättigheter för nyanlända än för svenska medborgare och i så fall, hur länge?
En av de viktigaste orsakerna till att Sverige så framgångsrikt kunde hantera flyktingvågen under Balkankriget var att det vid den tiden i många kommuner fanns ett kraftigt överskott av lägenheter. Idag har vi sedan många år brist på bostäder i Sverige, Vellinge är inte ett undantag.
Den moderata ledningen kan med fog kritiseras för att man alltför sent förberedde vår kommun för en flyktingmottagning. Det har kostat kommuninvånarna miljoner, men att som ledaren antyda att det är bristande kommunal vilja som förhindrar bostadsförsörjning till just nyanlända visar på avsaknad av verklighetsförankring.
Vellinge kommun ska självfallet inte kasta ut barnfamiljer på gatan. Kommunen kan och ska göra avsevärt mer för att sätta nyanlända i arbete, även på kort sikt. Men, det måste finnas en bortre gräns för alla vuxna när de måste ta ansvar för sin försörjning, inklusive bostad.
Allt annat är ett steg bakåt i integrationen, inte framåt.
Per Almén (S):
Skolverkets rapport om att elevers socioekonomiska bakgrund får ökad betydelse för hur de lyckas i skolan kommenteras i en ledare (22/3) där Mats Skogkär skriver: ”Segregationen har ökat. Skillnaderna mellan olika skolor vad gäller elevernas resultat likaså.”
Att boendesegregationen är grundorsaken råder det bred enighet om. Hur den ska brytas är en knäckfråga. Skogkär skriver att "utan fritt skolval kan elever och föräldrar inte heller välja bort dåliga eller segregerade skolor". Men vi vet att föräldrar med god socioekonomisk bakgrund mest utnyttjar det fria skolvalet.
Det måste skapas skolmiljöer där elever med olika bakgrund möts. Det är den stora utmaningen för alla som arbetar för förbättrade skolresultat, minskad segregation och ökad integration.
Gå till toppen