Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Diplomatiskt ordkrig och svårt läge

Nattens USA-ledda attack mot mål i Syrien var noggrant planerad för att minimera risken att Ryssland skulle slå tillbaka militärt, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet. Men attacken kommer leda till hårda diplomatiska diskussioner och svårt läge i FN:s säkerhetsråd.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uppmanar till återhållsamhet i Syrien. Arkivbild.Bild: Salvatore Di Nolfi TT/AP
Efter attacken mot mål i Syriens huvudstad Damaskus och staden Homs i västra Syrien rullar kommentarerna in. Förutom Frankrike och Storbritannien som agerade med USA i attacken har även försvarsalliansen Nato och Israel uttryckts sitt stöd.
Syrien och dess allierade Ryssland och Iran har i sin tur fördömt attacken och anklagat USA, Storbritannien och Frankrike för en "brutal, barbarisk attack". Ryssland har kallat till ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd.
– Ryssland kommer naturligtvis att fördöma attacken och säga att den är emot internationell rätt. Och den är ju inte godkänd, det finns inga resolutioner som ger USA, Storbritannien och Frankrike den rätten. Ryssland kan säkert få en del röster men det spelar ju ingen roll eftersom de andra länderna kan lägga in sina veton, säger Jan Hallenberg.
Att relationen mellan USA och Ryssland är sämre än den varit sedan 1960 försvårar möjligheterna att få fred i Syrien. USA:s president Donald Trumps tal efter anfallet var en ovanligt stark markering mot Ryssland och president Vladimir Putin, menar Jan Hallenberg.
– Nu säger han (Trump) tydligt att Ryssland och Putin personligen har brutit mot löftet att se till att Syrien avskaffar alla kemiska vapen. Och hur kan Rysslands president alliera sig med ett sådant monster? Det är en väldigt tydlig utmaning mot Putin som Trump har aldrig varit i närheten av tidigare, säger Jan Hallenberg.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har uppmanat till lugn efter anfallet mot Syrien och säger att alla inblandade bör undvika åtgärder som kan eskalera konflikten. Men det finns också möjligheter för generalsekreteraren att själv agera, säger Måns Molander, Sverigechef för organisationen Human Rights Watch (HRW).
I veckan lade Ryssland in sitt veto mot ett förslag att tillsätta en expertpanel som kan utreda den misstänkta gasattacken i Douma. En utredning är på gång ledd av Organisationen för förbud mot kemiska vapen, men den kommer bara titta på om kemvapen använts, inte vem som ligger bakom.
– Säkerhetsrådet är en återvändsgränd. De kommer aldrig enas om en utredning för alla veton. Men då kan i stället generalsekreteraren själv tillsätta en panel som kan titta även på skuldfrågan och utreda vem som är ansvarig, säger Måns Molander.
Han vill nu att Sverige och andra länder uppmana Guterres att själv agera.
USA, Frankrike och Storbritannien har signalerat att nattens attack var en engångsföreteelse och så länge det inte sker några fler attacker från Syriens håll som kan uppfattas som en provokation och det är osannlikt att Ryssland kommer slå tillbaka militärt, menar Jan Hallenberg.
Men det finns en viss risk för att Iran ska använda sig av sina miliser i området för att genomföra attacker mot amerikanska mål.
– Jag tror att amerikanska styrkor i området är beredda på att den risken finns.
Läs alla artiklar om: Attacken i Syrien
Gå till toppen