Kultur

Jon Weman: Silicon Valleys avhoppare skyr monstret de skapade

Dunkelt. Facebooks vd Marc Zuckerberg.Bild: Marcio Jose Sanchez
Ju högre du nått, desto hårdare blir fallet. 2017 verkade nätjättarna ostoppbara. Varje gång en ändring gjordes i algoritmerna blev det en nyhet – justeringen kunde ju avgöra mediers och företags öden. Så 2018 kan man plötsligt lite överallt läsa artiklar med rubriker som “Facebook – det är dags att vi alla stänger våra konton”. Och i veckan fick Mark Zuckerberg själv svettas i amerikanska senaten, med frågor som om han själv skulle vilja avslöja vilket hotell han bor på.
Men en motreaktion har varit i rörelse redan innan Cambridge Analytica-skandalen – och det inifrån hjärtat av Silicon Valley. I ett tal på Stanford-universitetet förra året delade Chamath Palihapitiya, tidigare chef för Facebooks tillväxtteam, med sig av sin oro för att ha skapat redskap som ”river sönder den sociala väv som håller ihop samhället”. Nu uppmanar också Whatsapps medgrundare Brian Acton folk att radera Facebook. Justin Rosenstein, en av upphovsmännen till “gilla”-knappen, hävdar att våra hjärnor kapas. Sedan flera år tillbaka är det populärt bland tekniktoppar i Silicon Valley att skicka sina barn till Waldorf- eller Montessori-skolor med förbud mot telefoner och surfplattor, rapporterar Business Insider.
Dessa avhoppare har avslöjat en del av strategierna som ska göra användarna beroende av sociala medier. Aviseringsmeddelandets röda färg, till exempel, mångdubblar antalet gånger vi trycker på det. Mekanismen “drag nedåt för att aktualisera” är egentligen onödig, men finns kvar för att en aktiv handling är mer beroendeframkallande än automatiska uppdateringar. I en marknadsstudie utnämner Netflix ”sömnbehovet” till sin huvudkonkurrent.
tiden“Vi har skapat världens mest avancerade artificiella intelligens och vad använder vi den till? Att utrota svälten i världen? Nej, till att hacka den mänskliga hjärnan”, säger Justin Rosenstein. Han syftar i första hand på Facebook och dess algoritm, i andra hand på andra sociala plattformar, som Youtube och filmsajter med sina automatiska evighetsspellistor. Han och hans kollegor förstod att de skapade beroendeframkallande tekniker, men de underskattade den samlade effekten – och de förutsåg inte att varje människa snart, tack vare smarta telefoner, ständigt skulle ha den elektroniska drogen tillgänglig.
Nu finns appar som Moment, som mäter din telefonanvändning och varnar om du överskrider den tidsgräns du satt, och Thrive, som ger möjligheten att koppla av från telefonen. Appar mot mobilmissbruk – lite som när en missbrukare tar lugnande tabletter för att kunna sova, kanske.
Kommer då antitech-vågen att göra någon skillnad i längden? När böcker som Sven Lindqvists "Reklamen är livsfarlig" och Vance Packards "The hidden persuaders" på 1950-talet för första gången avslöjade reklamvärldens knep väckte det uppseende, men med tiden uppfattades de som i stort sett normala. Om något årtionde, kommer vi då att ha slutat reagera på ständig övervakning och manipulation? Eller kommer vi att se tillbaka på dagens debatt som en brytningstid när vi började ifrågasätta teknikens roll i våra liv?
Förhoppningsvis kommer vi att visa tillräcklig viljestyrka för att medvetet kontrollera, och när det behövs begränsa, tekniken – snarare än att låta oss själva kontrolleras av den.
Gå till toppen