Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Henrik Halvarson: Nyskrivet i skuggan

Bild: Bezav Mahmod / SvD / TT
Inom de flesta konstarter är det de nyskapande som står i centrum. Men när det gäller den nutida konstmusiken skulle en tonsättare skatta sig lycklig om hen skulle skapa några som helst rubriker. Den senaste gången som nyskriven konstmusik hamnade på löpsedlarna var när uruppförandet av Sven-David Sandströms "Requiem – De ur alla minnen fallna" vållade rabalder 1982. I dag är de svenska tonsättarna en marginaliserad grupp i kulturlivet.
För att uppmärksamma dessa sakernas tillstånd anordnade 100-årsjubilerande Föreningen svenska tonsättare (FST) en tonsättarweekend tillsammans med Musik i Syd, Dunkers kulturhus och Helsingborgs kammarmusikförening. Här spelades nästan uteslutande musik av nu levande tonsättare. Dessutom arrangerades det ett rundabordssamtal om den nutida konstmusikens roll.
Under samtalet på Dunkers berättade Malmö-tonsättaren Anna-Lena Laurin om sin utsatta situation – hon har valt att följa sitt kall och inte sitt förnuft. Hon lever på att komponera musik, men själva skapandet är det som hon lägger minst tid på. Hon är sin egen manager, fixar layout och bokföring.
När det sedan kommer till konsert kan repetitionstiden vara så snålt tilltagen att musikerna inte hinner sätta sig in i musiken ordentligt. Då blir slutresultatet oftast att stycket aldrig spelas igen eftersom det inte gjorde något större intryck på någon. En del av lösningen, som Anna-Lena Laurin ser det, är att den nya musiken får mer repetitionstid och att verken sedan spelas flera gånger.
Ett annat sätt att få ut den nutida konstmusiken vore att ta efter danskarna. Det statliga skivbolaget Dacapo ger med stor framgång ut dansk konstmusik av både nyare och äldre dato. Inspelningarna av Per Nørgårds symfonier har fått stort genomslag internationellt.
Sedan Rikskonserter skrotades lever den svenska motsvarigheten Caprice en tynande tillvaro. Visserligen är Malmöbaserade dB Productions en spännande aktör med sin utgivning av Andrea Tarrodi, Tobias Boström och Jesper Nordin med flera, men de har inga stora ekonomiska muskler.
Idag ska tydligen alla pengar gå till de regionala musikorganisationerna som till exempel Musik i Syd. De gör ett mycket bra arbete, men de bör kompletteras med en institution som jobbar nationellt och internationellt med att främja den nya musiken.
I kväll på Dunkers kulturhus, under jubileumskonserten för Pollux blåsarkvintett, framförs ett nytt verk av Anna-Lena Laurin och en ny kvintett av Reine Jönsson.
Gå till toppen