Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Heidi Avellan

Heidi Avellan: Populisters sot, Roslings bot.

Världen blir bättre. Och trio Rosling vill hjälpa oss att också kunna tänka så. Medan populisterna suger sin näring ur folks oro och hopplöshet.

Hans Rosling.Bild: Jessica Gow/TT
Krig, våld, naturkatastrofer och korruption. Det står illa till i världen och det verkar bli värre, eller hur? De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Och fler. Vi kommer snart att få slut på resurser om vi inte gör något genast. Eller?
Så tror de flesta västerlänningar, det är den bild de ser i medierna och har i huvudet, konstaterar Hans Rosling i den nya, postumt utgivna boken Factfulness.
Han kallar detta den överdramatiska världsbilden. Mot den ställs då den faktabaserade världsbilden: det stora flertalet av världens befolkning befinner sig någonstans i mitten av inkomstskalan, inte riktigt medelklass, men inte heller extremt fattiga.
”Deras flickor går i skolan, deras barn bli vaccinerade, de lever i tvåbarnsfamiljer och de vill åka utomlands på semester, inte som flyktingar.”
Det här brukade folk inte pricka rätt när Rosling frågade, inte gemene man, inte experterna eller de höga beslutsfattare som varje år samlas till ekonomiskt toppmöte i Davos. Just den skeva bilden är ju grunden för väldigt mångas dystra världsuppfattning och nostalgiska missuppfattning: ”det var bättre förr”. Den var också grunden för Roslings missionerande, som hans son och svärdotter nu fortsätter med i bolaget Gapminder.
Factfulness är uppmuntrande läsning:
”Steg för steg, år för år, blir världen bättre. Inte enligt vartenda mått vartenda år, men i regel.”
Fast det budskapet är svårare att få ut idag – när inte bara beslutsfattare och medier, utan också vetenskapsmän misstros och när växande populistpartier suger sin näring ur folks misströstan. När pessimismen blir till politiskt verktyg.
Som krönikören Johan Norberg konstaterade i Godmorgon, världen! i P1 (6/5) så blir hopplöshet lätt till rädsla och rädsla blir snabbt politik. Om något går sönder lagas det, men om hela världen upplevs vara trasig söker man skydd mot den.
"Om inget någonsin blir bättre, varför bry sig?"
Istället stänger man om sig och bygger murar.
Många tror mer på sin egen magkänsla än forskningsresultat. Så där som SD-ledaren Jimmie Åkesson sade i Almedalen ifjol:
”Arbetslösheten sjunker, sysselsättningen ökar, tillväxten är hög, exporten ökar ... Allt är på väg åt rätt håll. Känns det så? Det gör inte riktigt det, va?”
Fast känsla är inte något särskilt bra verktyg att bedöma verkligheten med.
”Jorden är rund och den snurrar, sägs det. Känns det så? Det gör inte riktigt det, va?”, travesterade Emma Frans, som i fjol fick Stora journalistpriset och stor uppmärksamhet för sin bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams.
Det vi känner är att jorden är platt och står stilla, men vi vet bättre än att argumentera utifrån det. Däremot är klimatförändringen och extremväder något som lekmän inte tvekar att veta bäst och mest om. Eller brott: Sverige är idag säkrare än på flera decennier, men olika trygghetsmätningar visar att den upplevda otryggheten är hög.
Eller det där att allt var bättre förr.
Rosling predikade länge och uppmärksammades stort. Likafullt lever fördomar, lögner och missuppfattningar kvar.
Varför?
För att vi människor, enligt Rosling, utgår från vår befintliga världsbild också då vi lär oss nytt – är den fel kommer vi systematiskt att ha fel också framöver.
Den överdramatiska världsbilden är så svår att förändra eftersom den beror på själva hjärnans sätt att fungera: vi drar förhastade slutsatser för att snabbheten hjälper oss att undvika faror, vi är intresserade av skvaller och dramatiska berättelser för att inte bli uttråkade, vi vill ha socker och fett för att det är bra energikällor.
Allt det här var vettigt och nyttigt för många tusen år sedan, men idag är världen en annan. Vi måste lära om.
Likt fordom Arne ”Ge mig en kvart om dagen” Tammer tror Hans Rosling på den dagliga träningen. Inte bara för kroppen utan också för knoppen:
Att tänka utifrån fakta ”kan och bör i likhet med sund kost och regelbunden motion bli en del av din vardag. Börja öva upp den och du kommer att kunna ersätta din överdramatiska världsbild med en världsbild grundad på fakta.”
Kort före sin död satt Rosling i dansk tv, Deadline, där reportern hävdade att vi fortfarande ser enorma skillnader mellan rika och fattiga länder och Rosling replikerade att 75 procent av människorna idag lever i medelinkomstländer.
Vad grundar du din kunskap på, frågade reportern och retade upp Rosling, som svarade med citatet som lever kvar:
”Jag använder vanlig statistik som är sammanställd av Världsbanken och FN. Det är inte kontroversiellt. Det är ingenting som man kan diskutera. Jag har rätt och du har fel.”
Det betyder inte att medier gör fel när det rapporteras om olyckor, farsoter eller extremisters försök att stoppa flickors skolgång. Allt det händer och ska också berättas. Det betyder att mosaiken av negativa händelser inte blir den fulla bilden av verkligheten.
Och det betyder att den där magkänslan om att allt barkar åt helvete är just en magkänsla. Medan statistiken, de längre trenderna, faktiskt pekar på det motsatta. Världen blir bättre.
Det behöver hjärnan tränas i att fatta. Så att inte alla de som bygger sin makt och sitt politiska budskap på svartsyn tar över.
Gå till toppen