Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Haga Duo skrubbar bort gullighetsstämpeln

Haga Duo

ALBUM. Colours of Sweden

Tvärflöjt och klassisk gitarr är instrument som brottas med svår gullighets­stämpel. Därför är det svårt att ta ens den mest förbannade flöjtist och trotsigt tremulerande gitarrist på fullt allvar.
Men flöjtisten Sareidah Hildebrand och gitarristen Joakim Lundström i Haga Duo jobbar mot fördomen: borrar sig in i samtiden, bort från eleganta muzak-­menuetter av Giuliani. Albumet "Colours of Sweden” innehåller bara nya verk av heta tonsättarnamn som Benjamin Staern, Andrea Tarrodi och Emmy Lindström.
Och visst spelar Hildebrand och Lundström vackert, men det är inte det intressantaste här. Det är hur Lindström i Almqviststycket ”Tintomara” låter en folkmodal flöjtslinga flyga förbi, borta på ett andetag, ner i en blues och rätt in något som låter som en bortglömd barnprograms-­hook från 70-talet. Det är hur Benjamin Staern bänder loss musikerna ur bossanovans mysgrepp med skrik och ojämna taktarter.
Och det är hur musik och musiker rör sig mellan genrens klyschor och ett slags bortom-­klyschor. Och frågar: hur mycket spanska rytmer kan man strössla med utan att det blir gitarr­­kliché? Hur många dur­ackord kan man trava på rad utan att låta banal?
Det sista är en fråga som konstmusiken brottats med de senaste decennierna sedan modernismen blev otrendig och sångbara melodier gick från att vara ett slags revolt till att bli en ny svensk standard. Skivan ger inga säkra svar. Fortfarande låter det lite gulligt. Men Haga Duos blotta insats att beställa och uruppföra inte mindre än sex nya verk är ett musikaliskt stordåd i kammarformat.
FLER TIPS
Anders Nilsson: Symphony no. 4, Piano Concerto, Zarah Suite, Chaconne (db Productions)
The Gothenburg Combo: Seascape
Gå till toppen