Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Nu krävs ökat fokus inom EU. På den hårda kärnan.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk går till podiet i Sofia. Men vart går unionen?Bild: Virginia Mayo
Vad vill Moderaterna med EU? M-ledaren Ulf Kristersson förtjänar en eloge för att han svarar på frågan inför valet. På onsdagen höll han ett tal vid EU-kommissionens representation i Stockholm. Politiker runt om i Europa brukar annars ignorera unionen inför nationella val, medvetna som de är om att EU-politiken sällan ger röster.
Men nu var det förstås inget kontroversiellt som Kristersson hade att komma med. I stora drag råder det bred enighet i riksdagen om vilka linjer som ska föras fram i Bryssel. Inte minst i den angelägna frågan om storleken på unionens framtida budget.
EU-kommissionen vill att budgethålet som uppstår när Storbritannien lämnar unionen ska fyllas genom att kvarvarande medlemsländer betalar mer. Dessutom finns planer på att fasa ut de rabatter på medlemsavgiften som britterna har förhandlat fram. Får kommissionen Europeiska rådets stöd för den linjen höjs den svenska årsavgiften med 15 miljarder kronor. Det är pengar som Sverige skulle behöva till annat.
Kommissionen anser att en större budget behövs för att finansiera utveckling på olika områden. Det handlar bland annat om kontroll av unionens yttre gränser, utökat försvarssamarbete och ett system för gemensam asylmottagning. Tveklöst är detta angelägna uppgifter, men som svenska regeringen påpekar borde EU nu ta tillfället i akt att se över alla utgifter. En union vars budget och verksamheter bara växer riskerar att mista fokus på sina viktiga grundvalar. Och de står inför utmaningar från flera håll.
En del kommer utifrån.
När EU-ländernas ledare satte sig till bords vid toppmötesmiddagen i Sofia på onsdagskvällen handlade det inte minst om hur handeln kan påverkas av USA. Dels närmar sig slutet av den tillfälliga frist som EU har fått från amerikanska ståltullar, dels hotar handelshinder i kölvattnet av Washingtons uppsagda kärnenergiavtal med Teheran. Om USA håller fast vid att sanktioner ska drabba alla som gör affärer med Iran kan det drabba många europeiska företag. Även svenska, påpekade statsminister Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd i tisdags.
Likväl är det inom unionen som många av de största utmaningarna finns. På vissa håll syns brister i respekten för de grundläggande värden för rättssäkerhet och demokrati som samarbetet bygger på. EU-kommissionen hotar, på goda grunder, att straffa Polen till följd av förändringar inom rättsväsendet och Ungern till följd av inskränkningar i den akademiska friheten.
Den ungerskfödde finansmannen George Soros stiftelse Open Society Foundations – som driver bland annat ansedda Central European University – har beslutat att flytta från Ungern till Tyskland som en direkt följd av ungersk politik. Regeringen har drivit en kampanj mot Soros och stiftat särskilda lagar mot icke-statliga organisationer som finansieras från andra länder. Människorättsorganisationer varnar för att det ungerska styret fjärmar sig allt mer från demokratiska värden.
När toppmötet fortsätter på torsdagen får EU-ledarna sällskap av representanter från Balkanländer som vill ansluta sig till unionen: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien. Än har de en bit kvar för att leva upp till kraven. Men lika självklart som att EU inte ska tumma på Köpenhamnskriterierna som utgör nålsögat för nya medlemmar måste det vara att befintliga medlemmar ska fortsätta att leva upp till dem.
Snarare än att låta EU:s budget och verksamhetsområden växa ytterligare måste unionen ägna kraft åt att försvara sina kärnvärden. Det är viktigare än på länge – i Europa och i världen – att en stark aktör står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och välståndsskapande handel som grund för fred. Och ingen har bättre förutsättningar att klara detta än EU.
Gå till toppen