Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Radikala grepp gick hem denna gång

HD:s recensent Henrik Halvarson om Helsingborgs symfoniorkesters säsongsfinal.

Helsingborgs symfoniorkester har avverkat sin säsongsfinal.Bild: Sophie Håkansson
Det är en konst att sätta samman ett konsertprogram. Hur ska man få de olika delarna att samverka till en helhet som är mer än summan delarna? Och hur långt kan man gå när man bryter upp flersatsiga verk för att skapa ett nytt sammanhang?
I höstas prövade HSO att göra Beethovens "Ödessymfoni" till en sandwich med tvivelaktigt resultat när den täta enhetligheten i symfonin gick förlorad bland de inskjutna operaariorna.
Ett ännu mer radikalt grepp prövade man vid torsdagens temafinal. Denna gång fick Louise Farrencs Symfoni nr 3 tjäna som stomme för ett metamusikaliskt bygge vars syfte var att återupprätta kvinnliga tonsättare som förnekats under musikhistorien och i nuet.
Därför nöjde sig inte Stefan Solyom med ett sätta in sånger av Stenhammar, Sibelius och Rangström mellan symfonins satser. Han hade också komponerat sju mellanspel som skulle fungera som musikaliska kommentarer till både symfonin och sångerna.
Resultatet var denna gång mer övertygande. Främst för att Farrencs verk inte har lika stark karaktär av "statement" som "Ödessymfonin". Men också för att mellanspelen gjorde övergångarna smidigare, även där kontrasterna var markerade.
Sedan är musiken en notoriskt undflyende konstart. Hade det inte varit för den långa programförklaringen som Solyom levererade innan konserten kunde börja, hade budskapet inte varit så tydligt.
Ännu mer uppenbart blev detta när Julia Purginas svit "Vortex peccatorum" spelades i sin helhet. Upplevelsen var hisnande och svindelframkallande, men musiken hade kunnat syfta på vad som helst annat utan att upplevelsen blivit mindre för det. Att Solyoms exemplar av partituret var på villovägar precis innan framförandet gav det en udda krydda.
Konsertens avslutning blev lite av en antiklimax. Kurt Weills "De sju dödssynderna" till text av Bertolt Brecht framfördes i en engelsk översättning och med uppmickade sångare. Tyvärr var ljudet inte bra så varken Malena Laszlo eller manskvartetten kunde höras ordentligt, än mindre göra texten rättvisa.
Fakta

Temafinal: Dödssynderna

Helsingborgs symfoniorkester

Stefan Solyom, dirigent

Malena Laszlo, sång

Conny Thimander, tenor

Magnus Kyhle, tenor

Andreas E Olsson, baryton

Anders Jalkéus, bas

Helsingborgs konserthus

Torsdag 17 maj

Gå till toppen