Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Mats Skogkär: Sjöstedt jagar S-väljare.

Det är roligare att säga ja. Och enklare, om man som Jonas Sjöstedt (V) inte har regeringsansvar.Bild: Erik Mårtensson/TT
De närmaste veckorna kommer skånska ungdomar att få en sommarlovsbiljett med posten.
Med denna kan de fritt åka kollektivt kors och tvärs genom Skåne under två månader.
Eller "gratis", som Vänsterpartiet brukar säga när det handlar om förmåner som betalas via skattsedeln.
V vill gärna ta åt sig äran för sommarlovsbiljetten, även om justitieminister Morgan Johansson (S) i ett märkligt meningsutbyte på Twitter häromdagen ville få det till att utan den rödgröna regeringens skärpta migrationspolitik hade detta generösa erbjudande till de skånska ungdomarna aldrig varit möjligt.
Totalt har regeringen, pådrivna av V, avsatt 350 miljoner kronor per år 2018–2020 till "finansiering av avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet", totalt drygt en miljard kronor.
En lite märklig prioritering. En stor andel av dessa ungdomars föräldrar skulle säkerligen ha råd att betala resorna ur egen ficka – om det var nödvändigt.
Men vad är väl en miljard mer eller mindre? Man kan ju alltid "räkna på hitan och ditan", som en av Vänsterpartiets tidigare partiledare, Gudrun Schyman, uttryckte saken när hon i en intervju förgäves försökte förklara hur hennes nuvarande parti, Feministiskt initiativ, skulle finansiera sex timmars arbetsdag.
När dagens V-ledare Jonas Sjöstedt i SVT:s serie Tal till nationen – mitt Sverige 2028 räknade upp de reformer hans parti fått igenom under innevarande mandatperiod nämndes inte sommarlovsbiljetten. Däremot "gratis" medicin till barn och "gratis" besök på vårdcentraler för alla äldre över 85. Enligt Sjöstedt så har hans parti fått igenom närmare 80-talet reformer de här åren.
En sak är säker: det har inte varit "gratis" för skattebetalarna.
När frågan om vinster i välfärden det senaste året gradvis trängts undan från den politiska dagordningen av ämnen som migration, integration och brott och straff, har Vänsterpartiet också hamnat i bakgrunden.
Ändå går det bra för Sjöstedt och hans kamrater.
Enligt Svensk väljaropinion, en sammanvägning av tre olika opinionsinstituts mätningar som Kantar/Sifo gör för Ekots räkning, har V idag stöd av 8,9 procent. Efter valet 2014, där partiet fick 5,7 procent av rösterna, har V sett en långsam men stadig uppgång.
Att V lyfter i opinionen är på sätt och vis inte förvånande. Partiet har en tacksam sits. V kan lova runt utan att behöva bekymra sig om hur förslagen ska betalas och genomföras, och utan att behöva ta ansvar för sin politik.
Tänk om det skulle hålla i sig? 8,9 procent är siffror som Vänsterpartiet inte varit i närheten av i ett val sedan 2002, 8,4 procent, och 1998, då partiet under Schymans ledning fick hela 12,0 procent av rösterna.
Men det är skillnad på träning och match. Valåret 2014 låg V på 8,4 procent i april och 8,0 i maj i Svensk väljaropinion, ungefär på samma nivå som idag med andra ord.
Fast kanske är förutsättningarna trots allt annorlunda inför höstens val. S och MP är slitna, närmast sönderregerade. "Samarbetsregeringen", som den kallar sig själv, gör inte direkt skäl för namnet.
Och efter Socialdemokraternas närmast brutala sväng i frågor som migration och brott och straff, finns en stor grupp S-väljare som inte längre känner igen sitt parti.
Så när Jonas Sjöstedt rundar av sitt tv-tal till nationen gör han det med en tydlig blinkning till vilsna socialdemokrater.
Det går inte att ta fel på budskapet. Det är enligt Sjöstedt hans parti som för den svenska arbetarrörelsens traditioner och jämställdhetssträvanden vidare.
"Vi är idag Sveriges enda vänsterparti", säger Sjöstedt. Efter att ha citerat S-ikonen Olof Palme.
Stefan Löfven får se upp. Det är S-väljarna han vill åt, den där vänsterpartisten med de milda maneren.
Gå till toppen