Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Thomas Frostberg: Thomas Frostberg: Ett ledarskapshaveri inför öppen ridå

Har du länge varit sugen på att gå en akademisk kurs i ämnen som ”varumärkesförstöring” eller ”kommunikationshaveri”? Grattis, nu finns en sådan kurs! Den är dessutom både gratis och saknar antagningskrav, eftersom den utspelas inför öppen ridå bland annat här på 8till5. Kursens namn? ”Nedmonteringen av EFL”.

Thomas Frostberg är ekonomikrönikör för 8till5 på HD och Sydsvenskan.
Den 7 maj skickar Ekonomihögskolans rektor Fredrik Andersson ett mejl till Henrik Lundgren, vd för stiftelsen EFL som grundades 1969 av Ekonomihögskolan och Handelskammaren för att verka för informationsutbyte mellan forskare, näringsliv och förvaltning.
Mejlet har rubriken ”beslut om stopp av programstart” och innehåller bara en enda mening: ”Jag bifogar huvudmannadirektiv om stopp för höstens planerade programstart för EMBA.”
I det rektorsbeslut som bifogas i mejlet framgår att höstens omgång av EFL:s Executive MBA-utbildning ska ställas in. Anledningen som anges är att universitetsledningen inom kort fattar beslut om en ny organisation för uppdrags- och vidareutbildning. Frågan har också diskuterats i Ekonomihögskolans ledning och fakultetsstyrelse, står det i direktivet till EFL-chefen.
Problemet är bara att EFL är en fristående stiftelse och som sådan inte har någon huvudman och därmed egentligen inte behöver bry sig om några direktiv – om det inte vore för att en majoritet av ledamöterna i EFL:s styrelse är anställda vid Ekonomihögskolan och därmed kläms mellan ansvaret för EFL och lojaliteten mot arbetsgivaren som även tillsätter styrelsen.
Det är förstås lite pikant att rektorn för en högskola som utbildar i organisationsutveckling, styrning och förändringsledarskap snubblar kring formalia om hur en stiftelse styrs – men till hans försvar ska sägas att han de sista dagarna ändå stått upp för sitt agerande när beslutet nått offentligheten, medan andra duckat och lämnat åt honom att rida ut stormen.
Ordföranden för Ekonomihögskolan, SEB-veteranen John Abrahamsson som borde förstå konsekvenserna för det skånska näringslivet om EFL läggs ner, vill till exempel inte ta i frågan när en ledamot i styrelsen begär ett extra styrelsemöte. Han motiverar det med ”att det inte är ett beslutsärende för oss, det är huvudsakligen en informations- och hanteringsfråga”, trots att Ekonomihögskolan samtidigt väntas bygga upp liknande verksamhet internt.
Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz å sin sida menar att det bara är naturligt att det får konsekvenser på andra håll i verksamheten om universitetet satsar på uppdragsutbildning centralt. Det är minst sagt anmärkningsvärt för att komma från en person som byggde sin rektorskandidatur på att göra upp med företrädarens satsningar på central nivå och ville flytta tillbaka makten ut till fakulteterna.
Ovanpå allt verkar det saknas förståelse för behovet av tydlig kommunikation kring så stora förändringar som ett plötsligt stopp i en MBA-utbildning innebär, när deltagare redan är uttagna till höstens program. Torbjörn von Schantz menar för sin del att det konstaterades redan i en utredning förra året att EFL skulle komma att beröras, men det tycks alltså som att det är först tidigare denna månad som EFL fått besked om vad detta innebär för dem.
Att beskedet om inställda kurser slog ner som en blixt från klar himmel är inte heller särskilt konstigt, eftersom vicerektor Bo Ahrén i höstas – tvärtemot vad universitetets rektor nu hävdar – sade i en intervju med personaltidningen LUM att EFL inte skulle beröras direkt av den nya inriktningen på universitetets uppdragsutbildning.
Denna kommunikativa förvirring från ledningshåll blir förstås extra intressant när den person som ska leda arbetet med att bygga upp universitets centrala enhet för uppdragsutbildning är professor i strategisk kommunikation: Jesper Falkheimer kunde med den bakgrunden onekligen ha gett sig själv en bättre start på det här nya projektet.
Mitt i all röra är dessutom den centrala frågan fortfarande obesvarad: Varför verkar ingen på universitetet ha försökt hitta en modell där EFL:s nuvarande verksamhet kunnat leva vidare i symbios med universitetets nya satsning på uppdrags- och vidareutbildning eller på sikt till och med integrerats i den?
Av de proteströster som höjts mot beslutet och uppgifter om pågående namninsamlingar bland alumnigrupper går det bara att dra slutsatsen att EFL är rejält uppskattat i det skånska näringslivet. Istället för att vårda den relationen till det skånska näringslivet har universitetet på bara några veckor lyckas slå en verksamhet som byggts upp sedan 1969 i spillror.
Vilka negativa konsekvenser det får för Lunds universitets förtroende som samarbetspartner och i förlängningen dess varumärke går det bara att spekulera kring idag.
Men vad värre är – genom det illa förberedda beslutet, där det saknas både förankring och tydlig handlingsplan framåt, har Lunds universitet just bjudit in EFL:s konkurrenter att snarast möjligt försöka etablera filial i Skåne för att dra nytta av det tomrum som nu uppstått.
Därmed har universitetsledningen gett så väl Jesper Falkheimer som Ekonomihögskolans ledning en rejäl uppförsbacke i starten på det nya arbetet med uppdragsutbildningar vid Lunds universitet. Det kan omöjligt ha varit planen!
Gå till toppen