Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Med andra ord

Läsarbrev: "Det finns varken kobete eller potatisåkrar i tätorterna."

Gunnar Barkenhammar skrev att landsbygdens befolkning är en bromskloss för utvecklingen (24/5): "Det är dags att inse att det inte går att rädda glesbygden." Här får han svar på tal:
Olle Lennartsson:
Barkenhammar tycker att stödet till glesbygden är onödigt. Det är i städernas kreativa kluster som det finns livskraft. Det finns dock en hake i resonemanget: maten. Våra livsmedel produceras på landet. Det finns varken kobete eller potatisåkrar i tätorterna. Och Sydsvenskans papper kommer från avlägsna skogar.
Så vi som bor i städerna ska nog fortsätta att skicka en slant till glesbygden. Det kostar inte så mycket.
Ingrid Gustafsson:
Denna samhällssyn är snedvriden och ohållbar. Landsbygden buffrar för utsläpp från städer och samhällen. Alla har en kollektiv nytta av att jordbruk och skogsbruk ger en god grön miljö att semestra i. Alldeles gratis.
Skogen ger oss ovärderliga exportinkomster plus nya spännande material och bränsletyper. Tänk bara på den i Sverige unika allemansrätten. Vill Barkenhammar att åkrar och glesbygd ska läggas i träda och skog förfalla och bli livsfarlig att vandra i? Grundläggande kunskaper om hur allt hänger samman är bra att ha, men saknas tyvärr hos många idag. Många småföretag finns i Sverige och de bär upp landet likaväl som de stora exportföretagen. Trots krångliga regelverk och dålig infrastruktur.
Hur ska Sverige klara sig vid en längre avspärrning? Då klarar sig definitivt landsbygdens folk bäst - kunskap om överlevnad är större här och här finns en vana att fixa saker själva.
Birgitta Hernestam:
I Örkelljunga kommun finns ett stort antal företag, både stora och små. Jag påstår att man på landsbygden har en överlevnadsinstinkt och kämpar varje dag för sitt dagliga bröd.
Befolkningen på landsbygden måste vara och är problemlösare. Boende i städer får det mesta serverat. Bonusen med att bo i relativ glesbygd är den friska luften och tystnaden som skapar harmoniska människor. Förvisso finns det pensionärer och bidragstagare, men det finns det gott om i städerna också.
June Ljungqvist:
Hur tänkte du nu? Ska du ha kon och grisen på balkongen och odla din potatis i balkonglådan? Vad får dig att tro att inte vi som bor på landsbygden är i behov av bra skolor, bra sjukvård?
"Rädda landsbygden" – vad tror du vi sysslar med? Jo, kämpar för vår överlevnad genom att vara vår egen lyckas smed då samhället redan har en ojämn fördelning av de gemensamma skattepengarna. Vore kul att veta vad du tänker att den stora ytan som är landsbygd ska användas till. Kanske när du vill komma ut på picknick i det gröna med matsäckskorgen? Hoppas bara du då har kunnat odla din egen säd och malt den till mjöl så du kan ha gott bröd med. Pålägg? Det finns kanske något ätbart ute i naturen som passar på din utflyktsmacka.
Einar Fjellman:
Ett vingklippt Miljöpartiet var ämnet för ledaren (23/5) där efter en beskrivning av den flod av elände som drabbat partiet sedan det kom i regeringsställning tidningen ändå vill ingjuta förtröstan: miljö- och klimatpolitiken har varit framgångsrik och här finns något att bygga på om partiet ska lyckas vända trenden.
Som exempel nämns målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Kärnkraft räknas inte som förnybar och skall alltså vara avvecklad om 22 år. I Tyskland ska kärnkraften vara avvecklad redan 2022. Det börjar nu stå klart vad detta leder till: fossilkraft, gas eller kol.
För MP står uppenbarligen nerlagd kärnkraft över alla andra hänsyn i energipolitiken, till och med minskade koldioxidutsläpp.
Gå till toppen