Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Sven-Åke Olofsson: Sven-Åke Olofsson: "Skulle väljare sätta lönen hade få velat vara politiker."

Bild: Erik Nylund
Svenska väljare är hårda arbetsgivare när det gäller synen på politikers arbetsvillkor, förmåner och löner. Man kan få intrycket att sammanträdena är belöning nog. Skulle väljarna sätta lönen hade få velat vara politiker.
Men utvecklingen har trots allt gått i politikernas favör. Inte minst för att fler och fler blir proffspolitiker. I Helsingborg har antalet fyrdubblats på 20 år även om det inte är så högt i absoluta tal. Idag är 24 politiker i kommunen yrkespolitiker.
I Helsingborg och i många kommuner är utgångspunkten för kommunalrådslönerna vad riksdagsledamöter tjänar, kring 65 000 kr i månaden. Sedan kan detta justeras upp eller ner beroende på ansvarsområde, arbetstid och annat. I vissa kommuner tjänar politikerna mer, i andra mindre. Och när det gäller fritidspolitiker finns ofta en veritabel snårskog med tillägg och avdrag. Men näringslivets fantasilöner för topparna är fjärran från den kommunpolitiska verkligheten.
När denna tidning för ett år sedan granskade Landskronapolitikernas arvoden tog hälften av 230 berättigade ut mindre än 10 000 kronor per person. Det blir alltså snarare hundralappar än tusenlappar i månaden.
Det finns mycket populism i frågan om politikerlöner. Väljare visar sitt missnöje genom att ofta tycka att politiker ska ha så blygsamma inkomster som möjligt. Vissa politiker hakar på och hoppas att väljarna belönar dem när de håller igen.
Svenska politiker har ägnat betydande tankemöda åt hur deras löner ska justeras med automatik. Orsaken är naturligtvis rädslan för väljarnas vrede när egna lönepåslag ska klubbas. Riksdagen har en arvodesnämnd och många kommuner följer riksdagens höjningar i olika procentsatser. Den eftersträvade automatiken är uppnådd.
Politiker är unika som löntagare eftersom just deras löner ofta relateras till att det i stället borde satsas på kärnverksamheten enligt logiken att lägre politikerlöner ger mer skola och vård. Synpunkten dyker regelbundet upp på insändarsidor och i intervjuer. Men politikerlönerna är en rännil i kommunernas budgetar. Och ingen ställer samma krav på andra stora yrkeskategorier.
Det är svårt att se någon annan utveckling än att vi får fler proffspolitiker. Det ska vi i grunden inte beklaga. Dagens kommuner är storföretag och kan inte skötas genom möten på några kvällstimmar. Lönerna för politiska topposter måste också vara satta så att de som får chansen inte säger nej för att lönegapet till andra möjliga jobbval blir alldeles för stort.
Som väljare bör vi släppa ryggmärgsreflexen att politiker lever flott på sina höga löner. Men vi ska naturligtvis fokusera på kraven på våra politiker, att de levererar och löser problem. Svenska proffspolitiker, från riksdagen till lokalpolitiken, spelar när det gäller arbetsvillkor och löner fortfarande på amatörnivå jämfört med sina kolleger i utlandet.
Gå till toppen