Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Minnesord om Carl-Gustaf Andrén

Carl-Gustaf Andrén, Lund, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 95 år. Han sörjs närmast av sönerna Anders, Martin och Henrik med familjer.

Bild: Sandra Henningsson
Professor universitatis et servus publicus non plus ultra. ”Universitetsprofessor och en allmänhetens oöverträffade tjänare.”
Jag vill gärna tro att Carl-Gustaf Andrén hade gillat mitt försök att i en kortformel fånga in hela hans jordiska verksamhet. Och att den är på latin. Ty som professor i praktisk teologi var latinet ett av hans viktigaste forskningsredskap.
Ja, nog är det förunderligt att en teologie professor skulle komma att spela en sådan central roll inom universitetsväsendet och i det allmännas tjänst. Rector Magnificus för Lunds universitet, universitetskansler och ledare av en aldrig sinande ström av statliga utredningar.
Min relation till Carl-Gustaf Andrén varade under en 60-årsperiod. 1959 tenterade jag för honom, då docent. 1980 startade vi tillsammans Lunds universitets arabvärldskurser för det svenska näringslivet. 1992 värvade han mig som föreståndare för Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul; han var då ordförande i institutsstyrelsen. Det var en särskild glädje för mig att under mitt sista år i Istanbul vara platsansvarig vid byggandet av den hörsal som Statens Fastighetsverk initierat och som under namnet Andrénauditoriet invigdes 1999. Med pompa och ståt, skall sägas, och inramat av en äkta Janitscharorkester à la d’autrefois. För finansieringen stod Knut och Alice Wallenbergs stiftelse jämte bidrag från ytterligare fem lokala företag.
Vad jag främst förknippar med Carl-Gustaf Andrén är hans vetenskapliga och humanistiska vidsyn parad med en påfallande praktisk sida. Det var faktiskt som om Carl-Gustaf – han var ju till syvende och sist präst – utgick från Jakobsbrevets ”tro utan gärningar är död” och för sig själv, och i en travesti, omformade uttrycket till ”kunskap utan tillämpning är död”. Som kuriosum kan omnämnas att han demonstrerat sitt praktiska handlag redan under militärtjänstgöringen; han var utbildad sprängämnesexpert och kunde skämtsamt stoltsera med att han när som helst kunde tillverka en bomb.
Och märkvärdigast av allt. Denne professor, denne Rector Magnificus, denne universitetskansler, denne handlingens man var den enklaste person man kunde möta. Mild, anspråkslös och okonstlad till sitt väsen övertygade han genom intellektuell skärpa, arbetskapacitet och visionär ledarförmåga. Därtill försedd med stor humor. Det är om sådana personer det arabiska ordspråket talar: ”Gud vare den människa nådig som känner sitt värde men avstår från att göra andra människor ont.”
Frid över hans minne!
Bengt Knutsson
docent och f d föreståndare för Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul
Gå till toppen